Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 1. Tall (Pinus silvestris)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
specielt, del.
del försök gjorts å Skogsinstitutets övningspark vid Bjurfors. Några bestämda resultat
hava emellertid ej kunnat vinnas. Under förutsättning av något så när lika antal
plantor i den smala och breda såddranden synes den förra snarare lämna de kraftigaste
plantorna. Några exempel från de år 1907 gjorda försöken kunna belysa detta:
N:r [-Sådd-randens-] {+Sådd- randens+} Antal plantor pr meter i
medeltal 100 undersökta plantor Sådden
utfördes d. 2Vs 07 och plantorna mättes dels d. 2I/8 1907 dels d. ’5/8 I908.
Rotens b tammens
medellängd i mm. Barrens antal Vikt av stam och barr av 100 pl. mg.
[-medellängd-]
{+medel- längd+} i mm. vikt i mm. gr. 1907 1908 1907 1908
Bredd i cm. Djup i cm. 1907 1908 1907 1908 1907 190S Bar del Barrklädd del Total medellängd Långbarr 1 Kortbarr 1907 1908
2 i,’ 1,5 211 167 127 H5 345° 11900 17 24 26 50 19 20 28 7710 77630
4 2 2 172 140 105 161 3620 10630 21 26 20 46 18 16 35 7350 64850
5 5,8 i 187 170 93 142 2505 13800 15 20 20 40 17 16 27 5836 64200
10 6 1,5 185 131 105 164 4130 11S00 15 22 14 36 iS 18 24 7024 45250
Emellertid kan mot försöket invändas, att mullbetäckningens tjocklek ej varit
densamma, vilket ju möjligen kan inverka på resultatet. Ett år 1910 upprepat försök
med såddränder av olika bredd och täckmaterial visade även, att vid samma
täckmaterial plantorna i de 2—3 cm. breda såddränderna voro något längre och barrikare
än plantorna i de 5—7 cm. breda. De breda såddränderna hava den fördelen, att
utrymmet i plantskolan bättre utnyttjas, men å andra sidan är det svårare att i dem
jämnt fördela fröet och de äro svårare att hålla fria från ogräs. Med stor sannolikhet
giva såddränder av 2—4 cm:s bredd för tallen det bästa resultatet. Mycket kommer
dock härvid an på den använda frökvantiteten, i det att tallplantorna behöva rätt stort
utrymme och därför gärna bli gängliga och tunna, 0111 de tillåtas uppkomma för tätt.
I detta hänseende lämna försöken vid Bjurfors belysande exempel, såsom
nedanstående översikt av ett år r9o8 gjort experiment utvisar (se sid. 443).
Huruvida de plantor, som från början uppkommit något glesare i såddranden, även
vid 2 års ålder äro starkare än de tätare uppkomna, kan ej bestämt påstås, emedan en
del yttre inflytelser härvid spela en stor roll, men av de vid Bjurfors gjorda försöken
vill det synas, som om så i allmänhet om än ej alltid vore fallet. Särskilt tyckes
rotsystemet bli relativt rikare och barrens antal något större. Vid medelbreda såddränder,
2—4 cm., synes ett plantantal pr meter av 100—no i andra växtåret vara det som
i de flesta fall skänker de bästa utsikterna för ett kraftigt plantmaterial. Då en
avgång av 10—20 o/0 av det ursprungliga plantantalet enligt erfarenheterna från Bjurfors
kan beräknas under första växtåret, skulle under normala förhållanden omkring 120—
140 groddplantor pr meter vara det önskvärda antalet, därest plantorna skola kvarstå
i frösängen 2 växtperioder. Om plantorna skola användas i-åriga, kan antalet
groddplantor möjligen vara något mindre, d. v. s. 80—100 pr meter.
Vilka frökvantiteter, som för ernåendet av lämpligt plantantal erfordras,
beror givetvis av fröets groningsprocent under de förhandenvarande
förhållandena. Det i allmänhet hos oss använda tallfröet torde väl äga en i gronings-
— 442 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
