- Project Runeberg -  Skogsskötsel : handledning vid uppdragande, vård och föryngring av skog /
458

(1914) [MARC] Author: Anders Wahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 1. Tall (Pinus silvestris)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

speciell del.

såsom förut påpekats medföra, att marken i alltför hög grad överdrages med
bärris eller annan torvbildande vegetation, som blir till hinder vid föryngringen,
och detta bör i möjligaste grad förebyggas. I våra tallmarker är det väl
företrädesvis gran, som kan ifrågakomma vid sådan underplantering, men då detta
trädslag å de rena tallmarkerna, varom här närmast är fråga, finner föga
trevnad, bör man akta sig för att vänta något större virkesutbyte av granen, även
om den får kvarstå till överbeståndets föryngring efter en omloppstid av IOO—
120 år, då granunderväxten således hunnit en ålder av 40—50 år. Dess
huvudsakliga uppgift är i detta fall, att genom sin starka beskuggning och sitt rika
barravfall hindra marken från att ljungbindas eller överdragas med bärris,
varigenom självsådden sedermera försvåras. Vid huvudbeståndets föryngring genom
fröträdsställning bör granen avlägsnas. Är marken av bättre beskaffenhet, kan
däremot en dylik tvååldrig beståndsform skänka gott utbyte. (Se
biandbestånden.)

Synnerligen önskvärt vore, att i tallbestånden å mager jordmån få in en underväxt
av lövträd, vilka i högre grad än granen utöva ett välgörande inflytande på markens
fysiska beskaffenhet. Tyvärr sakna vi i vårt land ett för sådant ändamål lämpligt
lövträd. Detta bör nämligen vara täml. skuggfördragande och anspråkslöst med hänsyn
till jordmånsförhållandena. I södra delarna av landet skulle man möjligen kunna

tänka på avenbok eller lind, och
försök i denna riktning vore särdeles
önskvärda. I de ostpreussiska
tallhedarne plägar man längs skogsvägar
och skifteslinier här och var
utplantera avenbok, vars frön sedermera
genom nötskrikor utsläppas i
bestånden, så att avenbok där uppkommer.
Någon gång infinner sig björk genom
självsådd i äldre något utglesnade
tallbestånd, och då bör den givetvis
hälsas välkommen. (Se fig. 175.)

Sammanfattar man i några
korta punkter de viktigaste
principerna för beståndsvården i de
rena tallskogarne, skulle de te sig
sålunda:

Röjning i plantbeståndet då
detta uppnått i—1,5 meters höjd,
varvid uttagas: spärrväxta,
skadade och gängliga individ,
varjämte upplösas för tätt stående
grupper av välformade individ.
Där svampsmitta från eller skadeinsekters utveckling uti röjningsutfallet kan
befaras, hopföres detta i högar och brännes. Eljes bör det kvarligga.

Från 30—60 års åldern inläggas i början svagare, men därefter kraftigare
gallringar, uttagande döda och döende, snötryckta, sjuka, särskilt av törskate-

- 45« —

Neg. i Skogsinst:s ägo. N. Sylvén foto.

175. Gruppvis tät ungskog av björk under c:a 90-årig
tall. Sperlingsholm, Halland 1913.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:20:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/waskog/0466.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free