Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 4. De viktigaste till Sverige införda barrträden - d. Tallarter (Sl. Pinus) - 1. Bergtall (Pinus montana)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tallarter.
Ålder Stora Medelstora Små plantor
år cm. cm. cm.
1.................3 2 i
2.................5 3 2
3.................6 4 3
4.................i8 9 5
5.................2i io 7
6.................28 14 10
7.................57 29 18
Någon pålrot utvecklas icke hos plantan, utan utgöres rotsystemet av några
få, ytligt förlöpande, rikt förgrenade hjärtrötter, vilkas finare rotändar såsom förut
omnämnts nästan alltid äro försedda med mykorhizor.
Angående bergtallbeståndets tillväxtförhållanden hava vi inga siffror från
vårt land. Enligt av P. E. Müller upprättad höjdtillväxtkurva skulle den
träd-formiga bergtallen under de gynnsammaste tillväxtförhållandena i de danska
kulturerna å sandjord hava nått:
Vid 20 år............... 6,28 meter
» 40»...............11 »
» 50 »...............12,56 »
» 70 »...............15)7° »
» 9° »...............17?3° »
I Danmark anses i vanliga fall knappast större dimensioner kunna uppnås
än en höjd av I2,4 m. och en diameter av 18,3 cm. vid brösthöjd.1
Bergtallens ved är synnerligen tät och tung och överträffas i detta
hänseende bland barrträden blott av idegranen. Spec. vikten i lufttorrt tillstånd är
mellan o,?2—o,94, i medeltal o,s3. (Hess angiver dock vida lägre siffror, nämligen
från o,56—o,72.) I övrigt är den kådrik, varaktig, tämligen hård och svårkluven
men tillika seg. Utbildar en rödbrun kärna. På grund av dess små
dimensioner torde den hos oss finna användning företrädesvis till bränsle,
hägnads-stolpar o. d.
Redan under kapitlet skyddsskogsskötsel hava vi redogjort för den
användning bergtallen kan få å våra flygsandsfält och ä för havsvindarne starkt
exponerade kusthedar. Sin största betydelse får trädslaget här i läbälten och såsom
skyddsbestånd. Emellertid skulle man otvivelaktigt kunna med fördel utnyttja
bergtallens markförbättrande förmåga även å andra karga och exponerade
marker, där svårigheter möta att genom kultur få fram bestånd av mera värdefulla
skogsträd. Det finnes i våra skogsmarker en mängd områden, där ett
markskyddande bergtallbestånd skulle vara väl ägnat att förbereda och möjliggöra
uppkomsten av annan skog. Såsom sådana områden kunna anföras: torra
sandhedar. syd- och västsluttningar å sand- eller grusåsar, impedimentartade berg
1 Hauch och Oppermann, sid. 479.
— 573 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
