Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 6. Bok (Fagus silvatica)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOK.
slutenhet är god. Ända upp i nämnda ålder böra gallringarne därför
företrädesvis gå ut på att med bibehållande av en sådan slutenhet, att kvistrensning och
stamutformning av de bättre träden befordras, småningom avlägsna de stammar,
som antingen i och för sig äro dåliga eller ofördelaktigt inverka på de
kvar-ståendes utveckling. Man hugger således: spärrvuxna träd, klykträd, på ett
eller annat sätt skadade träd samt piskande träd, dock för varje gång icke mera
än att kronslutet redan efter i—2 år återställes. Mot av bokkräftan angripna
träd bör man vid dessa gallringar föra en energisk kamp, och förefintligheten
av denna sjukdom i större utsträckning kan således föranleda till ett kraftigare
ingrepp i kronslutet, än vad under normala förhållanden skulle varit fallet.
Gallringarne böra under beståndets tidigare ålder återvända tämligen ofta.
I Danmark beräknar man att huggningsintervallerna ungefär böra motsvara r/io
av beståndets ålder, således i ett 30-årigt bestånd 3 år, i ett 40-årigt 4 år o. s. v.
Sedan en grenfri stam på omkr. 10 m. höjd uppnåtts hos beståndets
huvudträd, inläggas starkare gallringar (se fig. 84). Erfarenheterna från Danmark
såväl som nyare undersökningar i Tyskland1 och Schweiz2 hava ådagalagt, att
boken reagerar synnerligen starkt för kraftiga huggningar, och synas
verkningarne av dessa vara större efter det 60-årsåldern överskridits än förut. I
Danmark har man sedan länge använt starka ljushuggningar i bokbestånden sedan
dessa uppnått 50-årsåldern, och i Tyskland ha dessa starka huggningar fått
många förespråkare. Schwappach framhåller t. ex. (L. c. sid. 427) att både
bättre stamform vinnes och att massaproduktionen ökas med åtminstone 20 %.
Ännu innehålla dock de tyska erfarenhetstabellerna större både stamantal och
grundyta än de danska vid samma år.
En jämförelse mellan stamantalen visar detta:
Stamantal pr hektar i åldern, år
30 5o 70 90
Danska stamtal f H. C. Ulrich........... 3io4 862 360 186
A. C. Oppermann (Holsteinborg) . . 2600 809 395 240
J. P. Gram (Odsherred)....... 2675 940 489 289
Medeltal av förest. 2793 870 414 238
Tyska stamtal Enl. Grundner
II bonitet............. 5966 1692 865 542
III > ............. Enl. Baur 8376 2259 1119 674
II bonitet............. 6000 3 2420 1112 770
III » ............. 6600 4 3000 1400 940
Verkningarne av den danska huggningen visa sig framförallt genom en
ökad diameter å de kvarstående stammarne. På Holsteinborg var t. ex. medel-
1 Prof. D:r Schwappach, Uber den Einfluss verschiedener Durchforstungs- und Lichtungsgrade
auf das Wachstum der Buchenbestände. Zeitschr. f. Först- und Jagdw. 1899.
2 Ph. Flury, Einfluss verschiedener Durchforstungsgrade auf Zuwachs und Form der Fichte und
Buche. Mitth. der schweizerisch. Centr. Anst. f. d. forstl. Versuchswesen 1903.
3 Antalet vid 34 år
4 » ! 35 ’
— 639 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
