Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aladdin och den underbara lampan. Med 25 teckningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Då föll trollkarlen Aladdin om halsen,
omfamnade och kysste honom med tårar i ögonen och
suckade djupt.
— Död! utbrast han. Jag har således kommit
för sent! Ack, mitt barn, du skall veta, att din far
var min käraste broder, och efter att ha varit skild
från honom i många, långa år har jag nu rest
hit för att träffa honom. Och så säger du, att han
är död!
En lång stund fortsatte han att jämra sig på
detta vis men torkade slutligen sina tårar och sade
till Aladdin, att det enda, som tröstade honom, var,
att han återfann sin älskade broders drag i hans
sons ansikte.
— Tänk, det är ju underbart, utropade han.
Jag kände genast igen dig på likheten!
Han underrättade sig om, hvar Aladdin bodde,
tog så upp sin börs och gaf honom ett par
guldmynt.
— Gå genast till din mor, min kära brorson,
sade han, och säg henne, att jag något senare
tänker besöka henne för att få se det ställe, där min
kära broder framlefde sina sista dagar. Och om
hon tillåter, att jag äter kvällsvard med er, så
kunna vi under tiden språka litet om din framtid.
Han nickade vänligt åt brorsonen, som han så
hastigt hade skaffat sig, och aflägsnade sig nedåt
gatan. Men Aladdin sprang, häpen öfver äfventyret,
hem till sin mor och visade henne glädjestrålande
sina guldstycken.
— Se, mamma, hvad jag har fått af min
farbror, ropade han.
— Din farbror? upprepade modern förvånad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
