Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ali Baba och de fyrtio röfvarne. Med 12 teckningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hällde så mycket af den sjudande oljan genom
lufthålet i hvar säck, att de gömda mördarne
storknade, innan de hunnit ge ett ljud ifrån sig. Allt
hade gått så tyst och hastigt, att knappt en hund
skulle ha väckts däraf, och sedan Morgiana blåst
ut lampan och satt kitteln på sin plats, lade hon sig
att hvila efter sitt dåd.
Men när röfvaranföraren icke längre hörde
något buller i huset, antog han, att alla somnat in,
och att det var tid att utföra, hvad han hade i
sinnet. Han tog upp några stenar, som han
samlat i fickan, lutade sig ut genom fönstret och
kastade ner dem på gården. De smällde mot
marken, och han väntade att få höra sina kamrater
prassla i säckarna. Men allt var tyst.
Kunde de kanske sofva?
Han kastade nya stenar och hörde, att några
träffade själfva säckarna, men ändå var allting lika
stilla.
Då blef han orolig, skyndade ned på gården,
öppnade på säckarna och fick till sin fasa se sina
döda kamrater.
Hur det gått till, begrep han icke, men att han
nu icke längre hade något att göra i huset, det
förstod han. Och hals öfver hufvud flydde han till
sin håla, där han satte sig att grubbla öfver nya
hämndplaner, ty hämnas skulle han, det hade han
föresatt sig. Han skulle inte få någon ro, förrän
han gjort det.
När morgonen kom, steg emellertid Ali Baba
upp, såg ut genom fönstret och märkte, att
oljesäckarna stodo kvar.
— Det var märkvärdigt, tänkte han, att inte
oljehandlaren redan gifvit sig af till torget!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
