Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han tackade med en ring, en hårlock och ett litet poem,
som sedan blifvit tryckt under titel »Till en ung målarinna»:
För det sköna jag begärde,
för den änglabild jag fått,
tag en ring af ringa värde
med en lock, som går i grått.
Ringen är dock evighetens,
locken vänskapens symbol,
bättre än fåfänglighetens
prydnader och dagens prål.
Konstens ros har törnen många,
men, besinna det, jämväl
månget hjärtblad, mången ånga
kära för en ädel själ.
Den som diktar, den som målar,
hör till samma martyrstam.
Martyrglorian likväl strålar T
stundom mellan molnen fram.
Till Hilda Wijk skref han strax efter denna gåfvas
mottagande:
»Jag har fått ditt porträtt, som är tämligen likt,
åtminstone mera än mamsell Röhls. Det kroppsliga
kan eftergöras, men själen ritas ej upp.» Och han tillade
om bilden:
V »Huru mången enslig stund skall den ej förljufva
för mig! lycklig den, som icke känner någon längtan,
någon saknad! Och likväl ville jag ej vara af med denna
känsla: den bär dina anletsdrag.»
t- *
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
