- Project Runeberg -  Det carolinska tidehvarfvets komiska diktning /
142

(1888) [MARC] Author: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bland de nu omtalade bröllopsskrifterua hafva vi funnit flera,
som ega en visartad anstrykning och hvilka troligen vid tillfället
föredragits genom sång; de höra sålunda till den stora grupp af
sällskapsvisor, som efter Lucidors och Lindschölds tid
upp-kommo. Men innan vi gå att behandla de qväden af denna natur,
hvilka icke redan upptagits jemte någon författares öfriga arbeten,
vilja vi yttra ett par ord om den svenska visdiktningen i
allmänhet.

Yisan har sedan urminnes tider varit särdeles älskad och
omhuldad i norden. Af folkvisor ega vi härliga skatter, och vår
konstpoesi räknar kanske sina mest ursprungliga alster på detta område.
Hos ett så musikaliskt folk som det svenska är det heller icke
underligt, att poesien oftare än annorstädes räcker musiken handen.
Antingen diktar skalden till en redan känd melodi eller uppfinnes
denna för en särskild visa, eller ock bearbetas från andra håll
tagna melodier, som då få en ny och sjelfständig pregel. Denna
senare utväg valde Bellman, och man hade säkerligen redan långt
före hans tid på samma fria sätt behandlat det lånade. Ofvaif
hafva vi hos Columbus, Lucidor, Zethrin m. fl. påpekat melodiernas
stora betydelse för visan; hos de skalder, med hvilka vi nu erna
sysselsätta oss, kan man flerstädes spåra originella eller förut
okända melodier, men vanligast torde varit att man skref till en
redan bekant sådan för att göra visan så mycket mera känd och
sjungen. Dessa melodier voro dock icke ännu “mest importerade
franska eller i lärd stil komponerade nyawl); nästan mera än från
Frankrike hemtade man dylika från det oss närmare liggande Tysk- l

l) K. A. Melin a. a. s. 27. — En undersökning af kompetent
person om våra för-Bellmanska vismelodier skulle säkert erbjuda mycket af
intresse och sprida större klarhet äfven öfver flera literaturliistoriska
spörsmål.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:21:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wecarolin/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free