Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som äfven någon gång skrifvit bröllopsvers och bl. a. efterlemnat
tvenne i Nord. lis. bd. 102 fol. befintliga, icke oqvicka, men efter
nutida smak väl plumpa Skiämt om Giftermål. Hans försök till
satir, hvilket, hittills outgifvet, förvaras i flera afskrifter både i
Upsala och Linköpings bibliotek, bär titeln: Kort Beskrifning om
then Namnkunnige .Riddarens Herr Högmod Nedfals
märkeliga Bedriffter ibland hafsens brusande wågor och hans egna
susande tankar, trowärdigt af honom sjelf upteknade och til
hans åminnelse lemnade hans gamle och säte Wänn Narrman
Tookfeldt, skrifven år 1711, och skall vara en “Satyra domestica
öfwer en som i sitt Embete fjäsar och fiolligt fiker“*). I
inledningen till denna långa dikt, som vi här endast i korthet kunna
geuomgå, men som förtjenar att i sin helhet tryckas, säger förf.
sig hvarken vilja vara någon Persius, Flaccus eller Juvenalis, “Ty
will iag säga thet, som Boileau har sagt, Och taga pennan som han
har ifrå sig lagt“. Högmods bana började först vid akademien,
der han lärde sig att “Magister titul kiöpa“ och taga “penningar
på borg ... Skref wisor, giorde rijm och skref med högsta ton
At iag war i förslag till en profession", och prydde sin disputation
med verser, som “gofwo Soppan smak, som ellies war nog tumv“.
Emellertid fann han det mera löuande att komma in på den civila
tjenstemannavägen, sökte köpa sig en syssla och kallade sig strax
“herr Camererare“. Sedan han såsom tulltjensteman skott sig på
kronans bekostnad, gaf han sig, då underslefvcn upptäcktes, i tjcnst
hos “en Landzens Höfdinge" och kallades Sekreterare; hans
skrif-sätt var utmärkt: han blandade “tyskt och franskt ihop Så man
om mina bref tidt giorde mäckta rop ... Galant och complaisaut
war i hwartannat ord, Bonheur och debonnaire gick som thet warit
Om “Guds Verk och Hvila“, hvars företal liksom den Svenska ordboken
vackert vittnar om förfns varma språkliga och vittra nitälskan, se ofvan
s. 89 noten. Ett märkligt utdrag ur brefsamlingen meddelas i noten
s. 101.
*) Exemplaret i Vestin. hs. (n:o 137) har till motto: “Lär alltid
känna tig rätt sielf Och skulden eij på andra hwälf. — Rerum ego vitia
Colligo, non hominum“. — Endast de första 12 raderna “Fins ingen
Boileau etc.“ hafva förut aftryckts, neml. af Lidén och Hskld.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
