Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
t4) 133 ( EA
knapt någon mer känner), aldrig hade gitt
lyckligen för sig.
Forceps (Tängen, det förträffeliga
pifndet, hade knapt af CHAPMAN och GIFFARD
hunnit framdragas ur Chamberlainska
egennyttighets mörkret, för än man började disputera
om detta instrumentets rätta origine: om det
skulle kallas Engelskt eller Fransyskt, emedan
man trodde sig äfven finna spår til det sedna-
1, ehuru de blifvit något igänsnögade (8). å
Denna lärda och vigtiga fråga torde ock
aldrig blifva afgjord; men det är vist, at
käringen aldrig så jemkade barnfoten, som man, i
synnerhet i England och Frankrike, varit j
stälsam, at göra förändringar på Forceps:
skulle han vara krokig, än rak; än lång, än
kort; än skulle dess blad vara hela, än öpna;
än med, än utan öfverklädning; än med en,
än med en annan charniere, och jag vet icke
alt hvad man funnit nödigt at ändra på detta
instrument! Hvar och en Aecoucheur kunde
likväl göra underverk med sin invention, och
det var nödvändigt at altid hafva en egen, för
at med dess utropande kunna utesluta andra
och skaffa sig sjelf företräde i practiquen. (9)
? b 13 Med
(8) At förstå detta, bör man läsa BOEHMER de
praæstantia & usu forcipis anglicanæ, in MAN-
NINGHAM art. oåst. compend. och LEVRETS
af WALBAUM på Tyska utgifne
Vaktuchimgen ete. T. 1 Abth. 3.
(9) Detta är för mycket sagt, om gämed syf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
