Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äx ) 1312 (11
nägot hvit fint pulver. Crystallerne afskildes
och på resten af syran slogs åter
saltpeter-syra och afröktes; hvarmed fortfors til Hr. s.
feck 5 drach. sådane Crystaller. Detta salt
förholl sig i alla försök som Säcker-syra.
Det vid filtreringen afskilde pulver,
brände i en glödande degel såsom olja, och
lämnade ingen aska. Kalk-vattn verkade ej
därpå; af 6o gånger mer kokande vattn än
saltet, uplöstes det änteligen, afröktes,
erystallicerades å nyo, och fants vara et salt af följande
egenskaper: en half unce uplöstes i 30 unce
kokhett vatten, afsvalades och fltrerades;
solution hade syrlig smak, gjorde Lacmus-Tinct.
rödaktig och gäste med krita. Då detta salt
destillerades i glas-retort, sublimerades et brunt
salt, som luktade som sal Benzoin, blandadt med
sal suceini. Åtskilliga försök, så väl med
saltet, som med det sublimerade och reciduum,
visa at detta salt är bland vegetabliska syror.
och bör kallas Mjölk-såcker-syra. Detta salt
ger med vinstens-alkali små Crystaller, som
fordra til fin uplösning 8 gånger så mycket vattn
som dess egen tyngd. Med mineraliskt
alkali förhåller det sig lika, men löfes då i 5 gånger
mer vattn. Med flyktigt alkali fås en sur
salmiac. Med jord-arter ger denna syra
salter som i vattn ej kunna lösas, äfven så med
metaller, men den præcipiterar sig på
ätskilligt sätt med dessa saker, efter deras egen natur.
Pag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
