Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ä
Cobolt och Magnesium hålla äfven järnet
envist qvar. Man har likväl ej ännu af rent järn
kunnat frambringa någon af dessa metaller,
således kan meningen ej fullkomligt bevisas.
Någon annan metall måste äfven vara med, som
hindrar dessa metallers förbränning, gjör dem
smidiga, hårdsmältare och tyngre än järn, står
emot calcination och fällas ej af Zink.
3:o Nickel, Cobolt och Magnesium äro
alla strängsmälte, då de äro friade från arsenik;
förenas begjärligt med arseniken, och lyda ej
magneten när den i viss mängd är närvarande;
de kunna svårligen frias från jårn, så vida
ingen annan metall drages af magneten; äro mer
och mindre smidiga; och fälla mättade
silfversolutioner. De kunna likväl genom åtskilliga
egenskaper lätteligen skiljas från hvarannan.
Magnesium skiljes genom sin gravitas specifica,
6,850, från de andre. Nickel och Cobolt äro
svårare at skilja från hvarannan, hälst de äfven
oftast äro med hvarannan blandade. Då de
blifvit från hvarannan renade, gifver Nickel aldrig
med ren arsenik blått glas; aldrig sympathetiskt
bläck; aldrig röd solution med syror, ej eller
gjer Cobolt grön; renad nickel kan
hopsmältas med silfver, men ej Cobolt; at præcipitera
uplöst filfver behöfves dubbelt så mycket
nickel som Cobolt, och så vidare.
Åtskilliga nyare hafva nekat at Cobolten
skulle vara något riktigt metalliskt ämne,
emedan den Saxiska så kallade Cobolt-Mulm skal
Ms ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
