Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
)
O
(
169
äg
jes på lungorna, äro redan bekanta. En
annan. men til sit werkningssätt jämväl
skadlig orsak, är ensamt denna: at der
landtluften äger större förråd på oxygen, söker
otvifvelaktigt oxygenen at wid hafskusterna
framrusa, för at derstädes förena sig med
hafsluften, som derpå säkerligen är fattigare; och en
luftart. som har öfverflöd på oxygen, har
befunnits mindre tjenlig för många til
respiration och skadlig för svaga lungor. Detta
senare werkningssättet, förenat med täta
omväxlingar i luftens temperatur, torde wara den
allmännaste och mäst sannolika orsaken.
Fingerbulnader förekommo nog allmänt
i de sista kalla månaderna af året; at
befordra dem til mognad och öpna dem, deruti
bestod curen. Följande händelse skulle
kanske kunna framdragas, för at deruti bestyrka
Holländske Läkaren WILH. LEURSES Theorie
om kräftskador, at de böra alltid härledas
från en föregången fördärfvelse i wätskorne,
följakteligen den ensamme kräftknölen icke
wara det primitiva onda, utan consecutiv och
endast werkning af en förut existerande
orsak: Et gift men ofruktsamt fruentimmer, wid
5E5 år, boende i Götheborg, under lin senare
lefnadstid blottstäld för lyckans omskiften och
frätande sorg, bekom en kräftsvulst i högra
bröstet, hvaremot Götheborgs Medici fruktlöst
använde både in-och utvärtes medel,
förden-L 5
skull
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
