Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
a
188
gar varit gagneliga. Förleden vår 1åco
yttrade sig vid slutet af vintren och i
begynnelsen af våren hos åtskilliga en Feber med
håll och styng, som nädvändigt fordrade å
deråtning. Sjukdomen var likväl hvarken
mvycket allmän, eller svår at öfvervinna.
Frampå sommaren visade sig under de
hetaste da garna en inflammatio ventriculi; men
siukdomen var hos ganska få, så at man al.
deles icke kunde ense den sör epidemisk
eller bärrörande från allmänna orsaker,
uran härledde den sig från ovarsamhet och
förkylning
De Febrar, som här mäst äro gängse
och som nästan kunna anses för
Epidemiska, äro Frossor och Flussfebrar.
Frossorna äro ibland mindre och ibland mer
envisa och svåra at bota, i synnerhet
Tredjedagsfrossor, och de som begynnas sommar
eller höst. At man jämt bör hafva
mycket afseende på frossor hos de sjuka,
synes deraf at sjukdomar förefalla, som ofta
ej äro annat än masquerade frossor. Det
torde tillåtas mig at derpå såsom exempel
anföra et par märkeliga händelser: En
yngling fick en våldsam näsblod; med mycken
möda stillades näsbloden; men två dagar
derefter kom åter näsbloden lika våldsamt,
den stillades; men kom åter två dagar
derefter. Jag märkte icke minsta tecken til
frossa; men misstänkte dock sjukdomen för
at
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
