Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mande och gängande hetta, förftoppning
eller diarrhée, med ymniga okokta och bleka
dejeftioner. De ljuke kanna en värk i
högra hypochondrio, fom ftråcker fig långs efter
falfka refbenen, anda til regio epigaftrica,
eller til naflen, (om ock ofta utbreder lig
6f-ver hela buken, hvilken i fynnerhet
befvå-rar dem efter måltiden, och år en påföljd
af magens tryckning på lefren. Denne vårk,
fom man gemenligen tar för en ihdigeftion,
börjar 2 eller 3 timmar efter måltiden utaf
folide mat, och varar fållan längre ån en
timma; den kan ock komma efter en lång
abftinence från mat, men år då mindre
häftig; och ofta ftråcker fig denna vårk til
högra armen, hvilken då dofnar och värker.
Sedan denna vårk något varat, få marker
man ofta en lindrig gulaktig fårg i ftora
ö-gonvrån; urinen fom år cruda och blek, få
långe Patienten (itter ftilla, blir mer fårgad
få fnart han fatiguerar fig, och blir dä ofta
tjock, grumlig, gul, med et tjockt fediment;
ftolöpningarna åro bilieufa. Ofta kännes
varken under cartilago xiphoid: på en liten
fläck, ej ftörre ån man kan tacka med
tummen. Efter någon tid, få åkommer den
fju-ke, på en gång, häftiga vårkar, med en
o-utfågelig ångflan, fpånningar öfver
magmun-nen, ja ofta öfver hela underlifvet, äckel,
kråkningar, rapningar med faffransfårgad
u-rine. Pulfen år långfam och fammandragen,
om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
