Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pen, tillika med heshet, hvaraf han hade
ftark tåppning i halfen. Han hade en tid
brukat Tjåru-vatten med någon förmån,
hvaraf fvulnaden i Benen, fom voro glånfande
och fpånde, något hade lagdt fig. Denne
tilrådde jag, at bruka Getpors (Ledi Paluft.)
Decoct, eller Infufum, hvartil alieftådes var
tilgång, hela året öfver, med begåran
tillika om tidtals efterråttelfe om defs fjukdom
och curens förlopp, fom ej /kedt, få at han
federmera låtit höra af fig. Hos Pigan
ut-mårkte fig fjukan, forn varat i 3 år, med
knölar på kroppen och glånfande hårda
fpån-da Ben, något rödaktige ftycketals, jåmte
heshet, Inga knölar voro ånnu upfiagne i får.
Henne recommenderades Ledi Decoét til
bruk, famt at hon då och då fkulle låta
höra af fig, fom ej fkedt. Uti Saftmola
Socken Ikall Gulfot, Vintren öfver förekommit
och vift fig hos många, men hade nu
af-ftadnat. Förebud dårtil hade varit åckel,
i-bland med kråkningar en vecka forut eller
mera, hvarpå gulhet begynt vi fa fig på
kroppen. Efter 2 a 3 veckor har den öfvergådt.
En mindre pallande och fnarare Jkadlig cur
dårföre, hade en del brukat, med Syrup
och Brånvins hopblandande, nyttjande.
Flere hade inbillat fig förr härigenom hafva
fluppit Gulfoten, och at de kunnat hindra
utbrottet däremot.
Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
