Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de sit ursprung af denna förrättning; men
detta förfaller, när jag berättar, at det som
behandlades med Saltsyran, icke blef
digererat med Spiritus vini, emedan jag icke
ansåg den vid glasen fästade crusta tophacea.
eller dess fällning utur Saltsyran, at kunna
hysa deliquescente Salter, som med Spiritus
borde utdragas. Nyssnämde Salts närmaste
slägtinge, Alcali minerale Salitum eller
Koksalt, bekom jag genom uprepad afdunstning
och crystallisering, af den utlakning som
gjordes med kalt destillerat Vatten: mängden
däraf geck til 13 drachma; Vitriol-syran
utdref Koksalt-syran, och Saltpeter-syran
förenade sig med dess andra beständs-del,
utgögörande cubiskt Saltpetter.
Genom kokning med destillerat Vatten
utdrogs det jordiska medelsaltet, man
allmånt kallar Gips. Den Isatte sig under det
öfverflödiga Vatnets afkokning uti tunna
flagor, och undersöktes med Alcali vegetabile
aeratum, då Kalkspat och Alcali vegetabile
vitriolatum upkommo; uplöstes äfven i
Saltsyra, hvarutur sedan med Lutsalt ingen A-
lunjord nedföll; vigten var 15 gran. Sedan
Spiritus och Vatten visat sin förmåga på
residuum, kom ordningen til destillerade
Vin-Attickan, hvilken under brusnine löste en
god del däraf; uplösningen afdunstades och
jag bekom calx acetata, som uplöstes i
destillerat Vatten och fäldes med Alcali
vege-VII. B. N: o 6.
F
tå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
