Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ftållen Eodemiika. Således åro våxel-febrar
allmånna i Södra delen af Lånef, omkring
Chriftinåhamn och Vånern, elakartade
Flufs-febrar i Elfvedalen och Gickt famtTorrvårk
omkring Philipftad, dår Gruf-arbetare
blott-ftållas for tåta förkylningar, då de flere
ganger om dagen mâfte ômfa från ftark vårma
åfvan jord, til en genomträngande kyla pâ
många famnars djup i Grufvorna. Af
fam-ma ordfak äro Pleurefier och Peripnevmo*
nier åfven hår nog allmänne, i fynnerhet da
varm Vår inträffar. Dåremot åro Fråffor
fåll-famme, men vida fvårare at bota, ån på
flått-bygden. Ogon-fjukdomar åro mycket
gångfe i Bergslagen, dels dåraf at fnön ligger
långre qvar och genom Sol-ftrålarnas ftarka
reflexion i April månad med fin hvita fårg
retar ögat, dels af den jåmna
Masugns-ei-den och lotet, fom i fynnerhet befvårar
Hyttfolket.
Hålfo-Brunnar åro i detta Landet i
fynnerhet 3 , fom varit långre tid brukade med
förmån. Pbilipflads Brunn håller ftarkt
Martiale, har förr haft et vål inråttadt Bad-hus,
fom nu år förfallit. På god Gyttja har hår
icke varit fårdeles tilgang.
Chriftindhamns Brunn år mycket
fvaga-re ån den förra, haret nyligen upbygdt
Badhus, men grof oduglig Gyttja.
Skoga Kdlla har fôr långre tid tilbaka
blifvit nyttjad och har at godt Vatten, fom i
det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
