Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ta, fom alt mer och mer under hela
fjukdo-domen tiltog. Ibland mâdde de illa uti
fie-Ta dagar innan Febern bröt ut. De kande
fig rufkige med vårk i hufvudet och hela
kroppen; appetiten til mat minfkades och
todfade mycket famt blefvo afmattade och
oförmögne til arbete. D’effe olågenheter
til-fogo dageligen tils de nödgades intaga
fjuk-fången. Sjukdomen fortfor utan fynnerlig
relâche med en beftåndig och ftark Feber, fom
altid blef vårre emot aftonen och om
natterna. De iågo uti en håftig yrfel famt fingo
ingen fômn. Huden var updrjfven, ftråf och
torr med en brännande hetta och invårtes
o-ro, fom ej bröt ut i fvett. Ibland föreföll
vål en feg och kall fvettning, fom, innan
Criiis fkedde, i någon måtto ej var
lindrande. Somlige kande vårk i korsryggen och
benen, hvilket fåkert hånledde fig af den
invårtes hettan. Pulfen var i fjukdomens
början hög och fnåll ; men åndrades federmera.
Merendels voro de rôdbrufigs i anfigtet och
likafom fvullne. Tungan var torr och oren,
låpparne fönderfpruckne och nåfan ej fuktig.
De tålde föga dagsljufet, voro fenfible til
finnes och åtfkillige hade en ovanligt fin lukt
och hörfel, fom federmera förgick; andre
dåremot blefvo lomhörde til fjukdomen
aldeles var håfven. All Ifyrka i benen var dem
betageD, at de kunde ej utom bitråde ftä
på fotterna och dårvid åndå mycket darrade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
