Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Reflexioner om HSflkotts åtande.
Da menige man ånnu, Gud fke iof!
er-kånna Guds uppenbarade ord fôr lit ftôrfla
vördnads-ämne och rattefnôre, få kan man
med hopp at leda deras öfvertygelfe, deras
gärningar därefter, anföra hvad den Heliga
Skrift til hvars mans råttelfe förefkrifvit. Vid
förfta öpnande af Bibeln fynes ftraxt: at alt
thet Gud Riapat hede, var garijka godt. i
Mofe B. I: 2>, 31* At få vdl Foglar och
Fijkar, jom aü Djur blijvit af Gud gifne i
Mennifkans våld och tjenfl: v. 28> At Gud
fjelf befait: yflt thet Jom rires och lefver
vare eder til mat. i. Mofe*B. 9: v. 3.
Denna Guddommeliga befallning efterlefdes i
flere tufende år af Patriarcherne och hela
Men-ri ifkoflägtets Stamfader, och därifrån finnes i
folkflagens begynnelfe, at utan undantag har
alla Djur nyttjats til Mennifkans föda. Den
fårfkilte indelning i 2 Gaffer, rena och orena
Djur, af hvilka de fednare ej fingo brukas til
Levitiflta offer, och fåledes endaft fôr den
tiden blefvo förbudne at åta, vet de enfaldiga*
fie angeck blott Judarne, men hörer ej til
Nya Tefiamentet, eller förbinder i ringafle
måtto de Chriflne, fedan Jefu ankomft
uphåf-vit Ceremonialifka Lagen och Offer-tjenften.
Werldenes Frålfare fåger fjelf: Äter alt ly>ad
tder fåref.lttes. Luc. 10: 7- och Thet be«
Jmittar icke Mtnnijkan, hvad fom ingår
genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
