- Project Runeberg -  Folkdiktning, visor, folktro, sägner och en svartkonstbok. Andra samlingen /
148

(1881) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mod att möta glosoen, som då kommer ut från kyrkan
med en eldröd jernstång. Stark trodde sig om att
kunna göra detta, då han först gått ett stycke på
hvar och en af de vägar, som föra till kyrkan; men
när han då fick se glosoen, blef han rädd och vågade
ej taga stången.

I äldre tider var här uppe många flere än nu,
som kunde förgöra bössor, så att de aldrig träffade;
några af de medel de brukade dertill äro dock ännu
kända. Så vet jag, att om någon antingen blir
narrad dertill eller af egen drift skjuter på kråka eller
skata, träffar den bössan aldrig mer.

För omkring etthundrafemtio år sedan hände det
en gång, att bönderna i Oderljunga sköto till måls
och höllo vad mot hvarandra om träffen. Då var
der en bland dem, som jemt höll vad emot alla de
andra och jemt vann, ty alla sköto de bom. Detta
kom sig deraf, att de läto den der mannen ladda åt
sig, och dervid stack han hål i sitt lillfinger och dröp.
i Guds Faders, Sons och den Helige andes namn,
tre droppar blod på skottet i bösspipan; men detta
gåfvo de andre ej akt på. De hade ej heller skyddat
sina bössor mot slika konster, ty hade de bara haft
en bit ångerstål[1], flygrönn och en flädermus i
bösskolfven, så hade alla konster varit spilda.

Det är både visst och sant, att många osaliga
andar sväfva mellan himmel och jord, och de visa
sig stundom för lefvande menniskor. Så har jag hört
talas om en ogift barnamörderska, som ej hade fått
sitt straff och derför ej kunde få ro förrän brottet
blef upptäckt och barnet lagdt i kristnad jord.
Slutligen visade hon sig för en dräng och bad honom


[1] Ångerstål, d. v. s. genom våda sönderbrutna verktyg
af stål.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:24:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wefolkdik2/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free