- Project Runeberg -  Folkdiktning, visor, folktro, sägner och en svartkonstbok. Andra samlingen /
162

(1881) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Det är synd att räkna vildgäss och andra
flyttfoglar baklänges, d. v. s.: tio, nio, åtta o. s. v., ty
då blifva de vilse om vägen. När något djur skall
slagtas, bör man ej ömka det, ty då får det svårt
för att dö.

En hafvande kvinna gör väl, om hon blåser i
ett svalnäste, ty derigenom får barnet lätt för att reda
ut garn.

Om skatan flyttar från sin rede, är det förebud
till eldsvåda i huset. Bygger denne fogel sitt näste
högt i trädtopparne, blir det en regnig sommar, ty
se, skatan är rädd för takdropp i sitt bo; bygger hon
lågt, väntar hon en torr sommar. Hanen bådar också
eldsvåda, när han galer om kvällarne och tillika
kännes vara varm om fötterna. När lommen flyger mot
norr, kan göingen vänta att få flod på sina ängar,
men lommen hoppas då kunna simma mot hafvet;
flyger han mot söder, blir det torka.

Det är både syndigt och farligt att gå på jagt
sön- och högtidsdagar; detta är kändt af alla, men
ändå äro här de som våga försöket. Jag kände en
ung karl i Glimåkra socken, som hette Åke; han
gick en sommar på jagt sjelfva bönsöndagen. Han
hade af hemliga skrifter lärt sig vissa skyttekonster,
och så trodde han sig gå säkert. I skogsbrynet såg
han en »hompspink», den sköt han och slängde den
döde fogeln från sig på gärdesgården.
Ögonblickligen kände han sig yr i hufvudet och föll ned på
marken. Det var just jag, som fann honom ligga
der och fick honom förd. hem Han sade mig
orsaken till sitt elände, och jag tog fogeln med till Åkes
hem och kastade honom der på elden, ty jag trodde
att der var något lorteri (trolleri) vid djuret. Men
der märktes ingenting, och ej heller verkade det
något på Åkes tillstånd; han dog innan aftonen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:24:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wefolkdik2/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free