- Project Runeberg -  Folkdiktning, visor, folktro, sägner och en svartkonstbok. Andra samlingen /
206

(1881) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tankar; då fick han i förstugan se sin fattige bror.
»Har jag också fått hit objudna gäster?» sade han
förargad. — »Fler än du tror, min bror», svarade
han. »Se sjelf!» tillade han och lemnade honom
trollets fallhatt. Nu kunde också han se trollen;
sjelfva trollfar var nu så mätt och drucken, att han
satt med hufvudet mot väggen och benen långt
framsträckta under bordet. Då gick husbonden ut till sin
dräng, som var den starkaste karl i sju kyrksocknar,
och bad honom taga den stora vednödjan (en
träklubba) och följa honom in i stugan. Derpå drog
den fattige brodern ett streck med krita rundt kring
trollets hufvud, så drängen, som ej kunde se de objudna
gästerna, skulle veta hvar han borde slå. Och så gaf
drängen det gamla trollet tre slag midt i skallen, så
det dånade dervid, och sade: »Så dricka vi
jomsingaminne i Lunnagård!» Då blefvo alla trollen förfärade
och flydde hem till sitt berg.

Men snart trifdes de ej längre der, ty klangen
från den nybygda kyrkan skrämde dem, och de drogo
derifrån i sådan hast, att alla deras dyrbarheter blefvo
lemnade kvar i berget. Någon tid derefter hände det
sig, att folk från Lunnagården skulle ut och segla på
någon sjö — min sagesman visste ej hvilken — men
hur de seglade och hur de rodde, så visste de slutligen
ej hvar de befunno sig. Slutligen sågo de ett ljus lysa
genom nattens mörker, och de styrde dit för att få
veta hvart de skulle rigta kosan för att komma hem.
De lade nu till vid ett berg och sporde, hvilka som
bodde der. »Det äro vi, som bodde i Lunnaberget!»
svarades der; »men hvarifrån ären I, som spörjen?»

»Från Lunnagården», svarade folket.

»Dricka de ännu lika starkt jomsingaminne i
Lunnagård, som fordomdags», frågade trollen.

»Mycket starkare», svarade folket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:24:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wefolkdik2/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free