Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
då drängen såg, att hon lyckades komma upp mot
stackens topp, tog han goanissen, slängde honom rakt
på Putta-långhaka och skrek: »Tasse ta allt i hop!»
— Dervid rullade käringen och nissen ned på gården,
der de slogos och refvos tills dagen blef ljus.
Slutligen blef man så led af hennes spökande,
att man gräfde upp hennes lik, sänkte det ned i ett
kärr och slog en påle genom kroppen, och så fick
hon stanna der hon var. Men att hon ej begärde
bättre än att få komma upp igen, det fick man
erfara flera år efter. Det var en vinter, kärret låg
tillfruset, och pålen, som var slagen genom
Putta-långhakas kropp, höjde sig ett godt stycke öfver isens
yta. Barnen från grannskapet ville åka kälke på
kärret, och bundo nu en sådan vid pålen, så de skulle
kunna åka i ring. Det gick bra en stund, men nu
och då vacklade pålen genom slädens fart; då hörde
barnen nere från djupet en stämma, som skrek: »Ricka,
ricka bättre på, så kommer Putta-långhaka upp!»
Förfärade sprungo barnen från isen, men
Putta-långhakas ord hafva blifvit till ett ordstäf i Skåne.
Här går också en allmän sägen om en man, som
gett sig Skam i våld, för att under vissa år få fullt
upp med penningar. Den afton kontraktet var till
ända och mannen kunde vänta, att den lede skulle
komma och taga honom, anlände just en vandrande
knalle till gården och begärde nattherberge. Mannen
svarade, att här hvarken var platsen för att packa
upp krampåsen eller för herberge, ty sjelf väntade han
en gäst, som det var bäst att hvarken se eller handla
med. Då sporde knallen efter, hvem det kunde vara
och hvarför mannen var så bedröfvad.
»Jag månde väl vara bedröfvad», svarade
mannen, »i natt kommer sjelfva Röde-Petter och tar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>