- Project Runeberg -  Folkdiktning, visor, folktro, sägner och en svartkonstbok. Andra samlingen /
239

(1881) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och mejade säd med hiskligt långa liar. Han kröp
in i ett sädesfält och gömde sig, men der hittades han
af en af jettarne, som tog och stoppade honom i sin
ficka. Denne rese hade i hemmet både hustru och
barn, och när han kom hem om middagen, gaf han
apotekaren bort till sitt minsta barn, som skulle ha
honom till docka. Men ungen, var något för späd
till att förstå sig på en sådan leksak, utan stoppade,
på dibarns vanliga sätt, dockan i munnen. Och hvad
värre var, barnet fick hela apotekaren i halsen, men
kom dervid till att klögas (vilja kräkas) så att
barnpigan dunkade det i ryggen; dervid flög han ur
barnets mun och ned i vällingfatet. Då tog barnpigan
och skummade upp honom med sin matsked och
kastade honom ut genom fönstret. Efter den betan,
pallrade apotekaren sig åter hem till Laholm, slog sig
i ro der och lefde tills han dog.

En liknande historia är den om skeppet Refanu.
Detta skepp är så stort, att för att gå till fots ifrån
förn till aktern, behöfver man tre veckor, hvadan der
är en ryttare som rider, för att bringa kaptenens
kommandoord till besättningen. Hvarje märs är så
stor, som ett vanligt kungarike, och i hvarje block
finnes en gästgifvaregård, och masterna äro så höga,
att när en skeppspojke äntrar upp i mastkorgen, blir
han gammal och grå innan han hinner äntra ned
igen. Det hade en gång kommit in i Kattegat, men
der hade det ej plats att vända, utan måste ut i
Östersjön. Det lyckades dock ej här att vända, utan
sattes ny kurs på Färöarne; här strök dock vid
vändningen skeppets klyfvarbom in öfver en af öarne och
sopade med sig tre tusen får in på däcket. Detta
blef en liten tillökning i provianten. I Nordsjön hände
det en gång, att en holländsk koff kom seglande in
genom klyset på Refanu och höll kurs rakt på kockens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:24:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wefolkdik2/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free