Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VII.
MJÖLNARENS BERÄTTELSER.
Då man som jag är uppfödd i en aflägsen
skogsbygd, har man från sin späda barndom, då man
trodde allt hvad som förtäljdes, hört så många
underbara ting, att en hel del stannat i minnet för alltid.
Min fosterbygd, den så kallade snapphanebygden,
belägen dels inom Riseberga socken i Norra Åsbo härad,
dels inom Torups socken i Vestra Göinge härad, är
rik på sägner om snapphanarne och om under dessa
oroliga tider gömda skatter.
De snapphanar, om hvilka våra ortsägner
förtälja, äro inga politiska partigängare, utan helt enkelt
stråtröfvare, som under och efter ofredstiden höllo till
i skogarne, och de kunde bryta sig in i gårdarne för
att röfva och plundra. De kallas här »svenskar», ty
de kommo vanligen från Småland.
Den mest beryktade af anförarne var
Hulta-Nissen; han bodde i Ringarps skog. En gång hade
han varit ute på ett röfvaretåg här i bygden och
derunder fylt en stor kista med allehanda dyrbarheter
af silfver och guld. Kistan vär så tung, att han
tröttkörde det första par hästar, han under färden tagit,
så då han kom till Varshult, bröt han sig in i en gård
och tog ett par andra.
På denna tid fans der i Hagstad en länsman,
som hette Jeppa Lindberg; han var den ende, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:24:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/wefolkdik2/0296.html
