Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
begånget för många år till baka, upptäckt, fast
gerningsmännen nu voro döda.
På samma sätt blefvo en del papper upptäckta,
så en fattig adlig fröken ändtligen bekom sin rätt till
ett stort gods. Detta skedde genom en officer, som
hade mod att ligga i herrgårdens spökrum. Om natten
kom der in en gammal man och öppnade ett
lönskåp i väggen samt tog ut en bundt papper, men lade
den åter in igen. Detta gjorde han tre gånger, så
officeren tydligt skulle förstå saken. Nu blef, på hans
ord, väggen undersökt och papperen funna, och
spökeriet upphörde. Der hade förr varit både prester
och andra, som försökt att mana det bort.
I Hjernarps socken, Bjäre härad, förtäljes följande
två märkliga tilldragelser från gamla dagar:
Det hände en gång, att en kringvandrande
spelman kom till en gård och bad att få låna hus, men
erhöll svar, att der ej var mer än ett rum ledigt, och
der regerade ett spöke, så att ingen menniska vågade
ligga der. Spelmannen bad dock om tillåtelse att
få vara der öfver natten, ty han var ej rädd för
spöken. Han fick sin vilja fram, och bäst han ligger
i sängen, vaknar han dervid, att någon rycker och
vänder i hans hufvudgärd. »Åhå, det är spöket!»
tänkte spelmannen och låg helt tyst och stilla för
att se hvad det hade der att göra. Efter något
sökande djupt nere i sänghalmen, drog gengångaren
fram en penningpung, hvilken han derpå gick bort
och tömde på bordet, samt började räkna penningarne.
Vid denna syn fattade spelmannen sin fiol, och
antingen det var elfvaleken eller något annat han
spelade, så är det säkert, att spöket började dansa och
måste hålla i dermed tills hanen gol, då det for sin
väg och kom aldrig mer igen. Men penningarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
