Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett ögonblick och plockade på härfvorna, men detta,
var nog, ty hvarje väfsked, som sattes på detta garn,
»lade» sig, så väfvarne flere gånger måste nedklippas
och skedar ombytas. Det stackars folket lånte till
och med två väfskedar hos min kusins hustru, och
äfven de blefvo på samma sätt skadade, så att allt
detta är rigtigt sant. Slutligen fick husmodern det
rådet, att draga en nyfödd, blind kattunge tre gånger
genom väfskälet, och detta hjelpte åtminstone så
mycket, att man kunde väfva den ena lärftsräckan färdig;
men det öfriga lingarnet måste man använda till påslag.
I Bjäre härad brukar gammalt folk, som vill freda
sig och sina egodelar mot hexor och trollkarlar, att
kasta eld, salt och vatten efter dem, när någon sådan
gjort besök hos dem.
Dock var det ju sägner om kyrkor, som jag ville
förtälja. Nå väl, det berättas om en skånsk kyrka
— hvilken har jag aldrig kunnat få reda på —, att
när den skulle byggas och platsen var utsedd,
väntade man, såsom det lär ha brukats, på den förste
lefvande varelse som infann sig der. Ty det säges
allmänt, att den förste, som visade sig på den utsedde
kyrkplatsen, togs och begrofs der lefvande. Här kom
nu en liten gosse, folket skyndade fram, man talade
vänligt till barnet och bad det stiga ned i en djup
grop, som de gräft, så skulle han få en stor smörgås.
Gossen, som var hungrig, lydde uppmaningen, och
nedkommen i gropen fick han smörgåsen, derefter
började männen igenskotta gropen. »Nej, men akten er,
der faller ju mull på min mat!» skall då gossen ha
sagt, utan en aning om, att han der skulle lefvande
begrafvas och blifva kyrkogrim.
I Vestra Karups kyrka är det ett lam, som är
kyrkogrim, och samma förhållande är det med
Allerums kyrka i Luggude härad. Flera af de skånska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
