Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
också hette Knut, Humle-Knut, och denne brukade
också gå flitigt på jagt. Då hände det en natt, då
han var ute på tjäderjagt och hade gjort upp eld i
skogen, att en skogsnufva kom fram till honom och
lockade honom i sina garn. Humle-Knut fick dock
en stor ånger öfver denna synd och bekände den för
Sluge-Knut och sade, att han ännu var i hennes våld.
»Det skall jag hjelpa!» lofvade denne. När det nu
blef natt, gingo de båda till den plats i skogen, der
synden var begången, och tände upp eld på samma
ställe. Det var, förstås, Sluge-Knut som gjorde detta,
ty der vill konst till att tända eld för vissa ändamål.
Nå ja, Sluge-Knut visste nog hur det skulle gå till,
och när elden brann, lade de sig båda vid den och
väntade hvad som skulle komma. Rätt som det var,
kom der en lång rad skogsnufvor fram till elden,
och bland dem en, fagrare än alla de andra och med
långt, långt hår. »Det är just hon, som förledde
mig!» sade Humle-Knut. Sluge-Knut upp, grep henne
i det långa håret och piskade henne så grundligt, att
hon aldrig mera vågade försöka sina konster mot
hans kamrat.
En natt voro dessa två ute vid en af våra
insjöar, för att passa på tjäder. Då kom der ett sjörå,
en fager kvinna, upp till dem, och då var
Sluge-Knut oförvägen nog att lägga an och skjuta henne
bakifrån på ett simpelt ställe. Genast kom der en
annan upp, tog den skjutna på ryggen och dök ned
med henne i sjön. Men nu upphof sig en förfärlig
storm, sjön brusade och vräkte, som om han ville
kasta sig långt upp på land. Då togo de båda
skyttarne till flygten och sprungo hem i Humle-Knuts
hus. »Det blir inte slut härmed!» sade Sluge-Knut.
»Här vill i natt komma så svåra lockelser till mig,
att du gör bäst i att stänga mig inne». Den andre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
