Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kommit tillbaka utan att säga något annat, än att kusken nu
finge raska på hästarne, så hon komme fram i tid.
Det hände en gång, då en jordgumma kom åkande
förbi en kyrkogård, att hästarne stannade och hon gick
in på kyrkogården. Men när hon kom dit in, satt der en
död kvinna på kyrktrappan med sitt nyfödda barn i knäet
och utan så mycket som en blöja att svepa det i. Då
tog barnmorskan sitt förkläde af sig och svepte barnet
deri, samt lade det sedan på moderns venstra arm.
Detta göromål upptog ju någon tid, så barnmorskan
var orolig för den lefvande barnsängskvinnan, som sändt
bud efter henne. Men när hon nu kom fram till henne
och sporde efter hennes tillstånd, så fick hon till sin
glädje höra, att den lefvande kvinnans plågor upphört
från den stund barnmorskan gick in för att räcka den
döda en hjelpsam hand. Barnmorskan berättade nu hvad
som fördröjt hennes färd, och detta beryktades så, att
församlingens prest fick höra det. Han blef ond och
påstod, att barnmorskan for med lögn och utspridde dumma,
vidskepliga sagor. Men dertill svarade hon med den
begäran, att grafven måste öppnas, och om man ej i den
namngifna kvinnans likkista fann ett barn liggande på sin
mors venstra arm, insvept i ett randigt förkläde, så ville
hon — barnmorskan — kallas ovärdig att mera förrätta
sin tjenst. Det skedde, som hon ville, och det visade sig,
att hon talat rena sanningen.
Mången håller före, att här finnes jordgummor, som
förstå konsten att hugga yxan ned i vedkubben på ett
sätt, som har den verkan, att mannen måste dela sin
hustrus plågor. Är detta sant, så är det en syndig
gerning. En mor bör ej på något sätt eller vis söka
undandraga sig de plågor, som Herren vid syndafallet pålagt
kvinnan. Försöker hon göra detta, så blir det barn, hon
utan smärtor framföder, antingen varulf eller mara.
Syndiga kvinnor bruka stundom taga sig före en konst, som
vållar, att maror och varulfvar komma till verlden. En
sådan mor skaffar sig af stoets efterbörd den hinna, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
