Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Räfven väntade honom utanför slottet, och prinsen
bekände för honom, att han varit nära vid att äfven denna
gång falla för frestelsen. «Jag vet, ty det var jag som
slog dig öfver armen,» svarade räfven. Som de nu
färdades tillsammans, sade prinsen, att han ej kunde glömma
den sköna prinsessan, och fr&gade räfven, om han ej
tyckte, att hon borde rida på hästen med guldskorna hem
till hans faders gård. Jo, det tyckte räfven passade bra,
om prinsen nu bara kunde taga prinsessan, ifall han fick
tre guldkorn af räfven. Prinsen svarade, att han nu skulle
bättre hålla vakt om sig och ej kyssa henne.
Då fick han guldkornen, gick in i slottet, och tog
prinsessan samt satte henne på den vackre hästen och
for vidare. Då de kommo i närheten af det slott, der
fogel Grip satt i bur, bad prinsen åter räfven om tre
guldkorn. Han fick dem och lyckades nu äfven att taga
fogeln. Nu var prinsen öfverlycklig, ty nu skulle hans
blinde far återfå synen, och prinsen sjelf egde verldens
skönaste prinsessa samt den berömde hästen med guldskor.
Så färdades prinsessan och prinsen framåt under glädje
och gamman; räfven följde dem ända tills de kommo till
den skog der prinsen först sammanträffat med honom.
«Här skiljas våra vägar», sade räfven till prinsen. «Nu
har du fått hvad ditt hjerta åstundade, och du skall få en
lyckosam resa till din faders gård, om du blott ej med
penningar löser någon menniskas lif». Prinsen tackade
räfven för all hans hjelp, lofvade att akta på varningen,
sade honom farväl och red vidare med prinsessan vid sin
sida och fogel Grip på sin hand.
De kommo snart fram till det herberge, hvarest de
två äldste bröderna tagit öl för ärende. Men nu hördes
derifrån ingen munter sång eller lustigt glam; då prinsen
kom närmare, såg han två galgar uppresta, och då han
med prinsessan inträdde i huset, sågo de, att alla rum
voro öfverdragna med svarta tapeter och att allt der inne
bådade sorg och död. Han sporde efter orsaken härtill,
och fick veta, att två prinsar samma dag skulle hängas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
