Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i Acta lit. Sueciæ 1727 f. införda berättelse om kristna religionens
framsteg i Lappland.
Folkbildningens befrämjande blef, liksom undervisningsväsendet
i allmänhet, ett kärt föremål för frihetstidens omsorg. Allt flere
och flere folkskolor inrättades, icke sällan på enskildt initiativ eller i
följd af legat och donationer. Äfven blef den pietistiska rörelsen
gynnsam för folkets upplysning. Härpå yrkade med ifver t. ex. en
sådan man som prosten Nils Grubb. Hvad pietistema särskildt
betonade var undervisningens praktiska anordning.
Det lärda skolväsendet hade erhållit en ny stadga år 1693. Den
var egentligen en komplettering af 1649 års stadga och betecknade
icke något afgjordt framsteg, utom däri, att den var affattad på
svenska. Ända från frihetstidens första riksdag hade man därför, särskildt
inom prästeståndet, arbetat på en revision däraf. Det var
ärkebiskop Mathias Steuchius, Spegels efterträdare, som väckt denna fråga;
och de första åren af 1720-talet utarbetades i Uppsala ett förslag,
för hvilket man egentligen hade att tacka ärkebiskopens son
professor Johan Steuchius. I kanslikollegiet behandlades detta
förslag särskildt af kansliråden Joh. Brauner och Joh.
Upmarck-Rosen-adler och granskades slutligen i prästeståndet på 1723 års riksdag.
Det antogs också verkligen af stånden, men blott såsom provisoriskt
gällande till nästa riksdag och fick icke tryckas; under tiden skulle
konsistorierna inlämna utlåtanden däröfver. Dessa utlåtanden dröjde;
skollagsfrågan sköts för andra ärenden å sido på de följande
riks-dagarne; och oaktadt kanslikollegiet fick sig ålagdt utarbeta ett nytt
förslag, och oaktadt senare, under århundradets lopp, flera kommittéer
härför tillsattes, blef ingen ny skolstadga utfärdad, utan den
provisoriska af 1724 fortfor att gälla ända till år 1807.
Någon större förändring eller förbättring medförde icke denna
stadga. Men dess bestämmelser torde icke ansetts för oryggligt
obligatoriska, utan blefvo i de olika stiften och läroanstalterna,
särskildt hvad undervisningsplanen beträffar, mer eller mindre modifierade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
