Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—Mars 1727, förklarande dem vara ett verk, »hvarmed mannwets
behållna stamrötter, och idrotters ächta liffargor finnas tillsamman i
ett rätt förnögligt ögnasicht lagda». Den svenska titeln lydde »Lord
Verulams Upriktiga utlåtelser, angående sedor, regering och hushåll:
eller Kärna af alt». Vanligen utkom ett ark i veckan. Ett
nummer (n. 7) innehöll, för två veckor, fyra ark, upptagande den
berömda afhandlingen om »faber fortunæ». År 1729 öfversatte Dal
Bacons »Påminnelser wid förefallande måhl», korta moralfilosofiska
förklaringar öfver »wissa kärnspråk utur k. Salomos Böcker». Några
andra »Betraktelser» af Bacon utkommo 1736, likaledes
försvenskade af Dal, som två år senare utgaf »Plutarchi Rådslag om
barna-tuchtan».
Äfven ett annat engelskt arbete af lefnadsfilosofisk art
öfver-sattes till svenskan i tidskrift sform, nämligen Wil. de Britaines
»Mennisklig försichtighet eller konst, hvarigenom en menniskas lycka
och upkomst kan befordras». Det utkom, i 32 nummer, strax
före Dals tidskrift (1725 f.), och var öfversatt af ryske translatorn,
löjtnanten Jacob Qwist, som, jämte några officiella öfversättningar
från ryskan, denna tid utgaf på svenska flera utländska pedagogiska
arbeten, t. ex. »En faders underwisning till sin son» af Eust. le Noble
1728. Af »Mennisklig försichtighet» utkommo nya upplagor, i
bokform, 1727 och 1731.
Från engelskan öfversatte vidare G. Gicdda en halft religiös
bok om »Tungans styrelse* (Stockh. u. å.). John Lockes
uppseendeväckande »Tankar om ungdomens uppfostran», hvari med styrka
framhålles betydelsen af en sund kropp, och där författaren för öfrigt
mera lägger an på realia än på humaniora, hade redan 1709
öf-versatts af läkaren Math. Ribe — således blefvo de icke 1887
»för första gången iklädda svensk drägt»; men för deras praktiska
innehåll var det dåvarande Sverige icke mottagligt.
Från franskan hade skrifter i detta ämne af Sylvestre Dufour,
Fr. de Calliéres (Skicklige och förnäme personers . . . lycka) och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
