Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tinska auktorer. Efter Papke förenade han med poesien
elokven-sen, under det historien öfverlämnades till en särskild målsman, som
blef Kilian Stobæus, hvilken därefter äfven började föreläsa öfver
fäderneslandets häfder.
Bredvid A. Rydelius och Papke företräddes filosofien af Arvid
Moller, förut gymnasial professor i Reval, hvilken under 26 år var
juris naturæ & moralium professor i Lund, utgaf en mängd
dis-putationer och föreläste öfver Buddeus och Heineccius samt äfven,
mest privat, i statslära och juridik. Juridiken hade annars till
målsman den utmärkte David Nehrman, efter Hörling år 1721
ordinarie professor, hvilken nu föreläste öfver svensk civil- och
kriminalrätt samt särskildt öfver den romerska rättens förhållande till
den svenska.
Naturvetenskapen upprätthölls länge ensamt af den från Pernau
komne Conrad Quensel, en rätt framstående astronom, nu äfven
föreläsande öfver speciell geografi. År 1728 upprättades
emellertid en e. o. lärostol i philosophia naturalis & physica
experi-mentalis för den nyssnämnde medicine doktorn i Malmö Kilian
Stobæus, den berömde latinaren Anders Stobæi brorson. Stobæus
föreläste öfver fysiska och kemiska ämnen samt växtfysiologi och
paleontologi. Hans rika samlingar, »Musæum Stobæanum», bildade
grundstommen till flera af Lunds universitets museer. Han var en
bland dess mest omtyckte lärare och fortfor, äfven sedan han
1732 öfvergått till den historiska professionen, att privat föreläsa
öfver naturalhistorien. Hans efterträdare i detta ämne blef Gustaf
Harmens, år 1735 tillika professor i medicin.
Dittills hade medicinen ensamt representerats af Stenbocks
forne stabsmedicus Joh. Jac. Döbelius- von Döbeln, mera framstående
såsom praktiker än såsom vetenskapsman. Han var redan nu
sysselsatt med samlingar till universitetets historia, h var om vittna bl. a.
tvenne 1729 och 1730 utgifna program med historik öfver
professorerna i orientaliska språk samt öfver kanslererna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
