Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Af boktryckerier funnos, under större delen af förevarande
period, i hufvudstaden åtta. Det förnämsta var det kgl. tryckeriet,
som nu förestods af »directeuren öfver tryckerierna i riket» Joh.
Henr. Werner, och hvari Keysers och delvis Burchardis tryckerier
uppgingo. Henr. Chr. Merckell hade med det Gezeliska
tryckeriet från Åbo öfverflyttat till Stockholm och stannade kvar där
såsom »kgl. boktryckare i Storfurstendömet Finland», men öppnade
efter ett tiotal af år tryckeri äfven i Åbo. Joh. Laur. Horrn var
antikvitetskollegiets boktryckare. Jacob Wilde upprättade ett
»histo-riographi regni boktryckeri». Där var en tid B. G. Schneider
faktor; men denne öppnade sedan egen affar och kom att trycka de
flesta af våra första tidskrifter, t. o. m. slutligen Posttidningarna.
Man klagade icke sällan öfver de inhemske boktryckarnes
dyrhet. Så i presteståndet på 1719 års riksdag, då en skrifvelse
därom afläts till K. M:t. Bokbindarne, som sedan gammalt legat
i delo med boktryckarne, inlämnade en supplik om att få inrätta
eget tryckeri under föregifvande af att de skulle trycka billigare.
Och verkligen fick, å bokbindare-ämbetets vägnar, J. Schneidler år
1727 privilegium på ett tryckeri — till de egentlige boktryckarnes
stora förargelse.
I Uppsala innehades det akademiska boktryckeriet af den
nyssnämnde Werner. I Lund verkade länge Abr. Habereger, hvilken,
liksom ett par af de ofvan nämnde t. ex. Merckell, någon gång
synes uppträdt såsom författare 5 så utkom under hans namn
upp-byggelseboken »En Andelig Spegel» i Lund 1726. Efter
Habere-gers död blef år 1729 Ludw. Decreaux akademiens boktryckare.
Tryckerierna i Vesterås, Linköping och Skara voro fortfarande
rätt verksamma; mindre de i Strengnäs, Göteborg och Jönköping.
Nya inrättades i Norrköping 1723 och Karlskrona 1726. Det förra
grundlädes af kyrkoherden vid tyska församlingen därstädes Reinerus
Broocman och öfvertogs 1732 af hans son, den nitiske och
insiktsfulle Carl Fredrik Broocman. Det blef snart det förnämsta tryc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
