Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tredje kapitlet
Blick på svenska kyrkaDS tillstånd. Pietismen. Kyrkans förnämste målsmän.
Stockholms prästerskap. Litterate kyrkoherdar. Det religiösa
tillståndet. Vidskepelsen. Kyrkoförfattningen. Anfall mot prästeståndet.
Frågan om religionsfrihet. De symboliska böckerna. Kyrkliga jubelfester.
De pietistiska rörelserna under frihetstiden. N. Grubb och #oväsendet*
i Umeå. Barchius och Schröder. Possieth. Sicklamålet. Tolstadius.
Regeringens hållning och åtgärder. Humbles o. a:s skrifter mot
pietismen. Pietismen mot statskyrkan. J. C. Dippel i Sverige. Rydelius
mot Dippel. Dippels anhängare. Den religiösa litteraturen. Teologiska
läroböcker. Jesper Swedbergs skrifter. Rydelius och Rhyzelius
såsom teologiske författare. Predikolitteraturen. Den ortodoxistiska
predikan. Pietisternas predikan. Likpredikningar. Uppbyggelselitteraturen.
J. Oxenstiernas »Betrachtelser». Maria Gust. Gyllenstierna-Bondes skrifter.
Öfversatta uppbyggelseböcker.
Den karolinska tiden hade för den svenska kyrkan varit en tid
af lugn och lycklig utveckling. Kyrkans lärare voro allmänt
erkände ledare icke blott af det religiösa lifvet, utan af
allmänbildningen öfver hufvud. De visade sig också fullt värdige denna
uppgift. Större eller häftigare stridigheter upprörde icke heller då
den svenska församlingen.
Under 1600-talet hade emellertid den protestantiska
teologien, för hvilken det blef af högsta vikt att i alla riktningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
