Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till trolldomsväsendets aftagande under Karl XI:s tid, hade
förkärlek för alkemi och astrologi och försvarade ifrigt Paracelsus,
hvilken däremot i en förträfflig, också till tyskan öfversatt bok om
»phantastiska, enthusiastiska prognostiker* angripits af doktor M. G.
Block. Den Carthesianskt bildade Block intager i vår
odlingshistoria en af de främsta platserna bland kämparne för upplysning
och fri forskning. Hans namn förtjänar att vara mera kändt än
det ännu är.
Jesper Swedberg, motståndare till Hiäme i språkfrågan,
sympatiserade med denne i afseende på det öfvernaturliga, ja gick
vida längre än han. Blocks försök att förklara märkliga företeelser
— t. ex. Motala ströms stannande — på naturligt sätt sågs af
Swedberg med ovilja. Den beryktade skånska pigan Esther
Jöns-dotter — hvars fasta framkallade en hel litteratur, bl. a. ett
»Betänc-kande» af Block, trenne af v. Döbeln utgifna och 1724 på tyska
öfversatta skrifter samt en hittills ej observerad förmaningsskrift af
pietisten P. H. Schäfer (1721), och om hvilken piga för öfrigt en
andelig visa sjöngs; >Ach Herre O min Gud, Hur’ stoor är tina
under» — betraktades alltjämt af Swedberg såsom ett Guds redskap.
Han besökte henne på sin resa till Karl XII i Lund. Likaså
besökte han en gammal norsk häxa, Sophia Prophetissa kallad, som
satt i fängelse i Vesterås. I Acta lit. Sueciæ tillkännagaf han 1720,
att han uppsatt en förklaring öfver sitt samtal med henne, hvilket
var rätt kuriöst. Han predikade gärna om järtecken och
himmelens under; och uppfattade såsom sådana t. ex. om en kalf hade
födts med två hufvuden. Den s. k. klockaresynen i Skara, hvarom
han 1723 utfärdade ett sedan ett par gånger omtryckt Bref till
»alla som Gud frukta, enkanneligen det wyrdiga presterskapet», och
hvilken syn framkallade en mängd skrifter, merendels versifierade,
ådrog honom åtskillig förargelse. Den skall framdeles, vid
skildringen af Wilh. Kruses författareskap, vidare omtalas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
