Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tation, som på riksdagen 1723 tillsattes, med Gyllenborg till
ordförande, och emot hvars sammansättning prästeståndet protesterade,
hvadan konsistorierna fingo befallning utse andliga ledamöter däri,
hade också sig uppdraget att genomgå kyrkoordningen. Ett nytt
förslag var verkligen färdigt till 1731 års riksdag; men det blef
bordlagdt och så småningom bortglömdt. Ett utdrag ur
stad-ganden och förordningar om den »Evangliska Religionens enighet
i Sverige» utkom visserligen 1732. Men någon ny allmän
kyrko-stadga, som man i sammanhang med det stora lagarbetet velat
utarbeta, kom aldrig till stånd.
Under enväldets dagar hade också konungen tillvällat sig all
makt öfver kyrkan, när han ville utöfva den. Nu sökte
prästeståndet att, såsom ett Consistorium regni, blifva högsta myndighet i
andliga ting, Detta väckte farhågor hos de öfriga stånden, och
betecknande för stämningen är, att O. Verelii gamla skritt mot
prästväldet, hvilken* ånyo utgifven af A. Göding 1722, intogs i
Nettelbladts Schwed. Bibliothec, nu öfversattes till svenskan och
utdelades. Vid 1723 års riksdag fann sig Erik Benzelius föranlåten
att, halft officiellt, vederlägga den samma.
Genom den ecklesiastiska deputationen blandade sig också
de öfriga stånden i kyrkans och skolans ärenden. På riksdagen
1726-27 tillsattes åter en dylik, närmast för granskning af
konsistoriernas verksamhet. Här bragtes på tal frågan om upprättande af
ett »Consistorium generale mixtum», d. v. s. ett kyrkokollegium,
bestående af andliga och världsliga ledamöter, för högsta
behandlingen af ecklesiastiska frågor, motsvarande icke blott våra dagars
kyrkomöte, utan fast mer ett departement med ämbetsmässigt
arbetssätt och därjämte domstolsmakt.
Redan på föregående riksdagar hade memorial härom
inlämnats af öfverste f Chr. von Is send orff samt af två såsom pietister
kände män, biskop J. Rothovii sonson, assessorn, lagman J. Rothåf
och dennes svärfader, kamreraren E. von IValcker m. fl. Slutligen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
