Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
officin i Norrköping, hela konkordieboken för första gången
öfver-satt på svenska. Försvenskningen hade ombestyrts af R. Broocman
och M. Boreen. Öfversättningen inleddes med ett historiskt företal
och åtföljdes af Uppsala mötes beslut af 1593.
Redan år 1721 i Mars hade en allmän jubelfest firats hos
oss, nämligen öfver den Lutherska lärans införande samt landets
befrielse genom Gustaf Wasa. Tal höllos och kväden utkommo, vid
detta tillfälle, flerstädes. Högtidligast tillgick det vid universiteten.
I Uppsala inledde Er. Benzelius sex dagars festligheter genom en
oration, som 1731 utkom i Hamburg tillsammans med ett tal af
pastor G. F. Niehenck i Göteborg.
I Lund talade främst Jacob Benzelius. Ett annat, på sista
jubeldagen af den unge Swen L. Quiding på vers därstädes hållet
tal väckte särskild uppmärksamhet. Samma dag promoverades, af
Döbeln, Kilian Stobæus till medicine doktor.
Den gamle Ambros. Hedengrahn, som redan vid 1693 års
jubelfest och sedan vid kungliga dödsfall diktat och stuckit i
koppar kväden, hvilka i stor patentfolio ännu finnas att se här och
hvar i våra kyrkor, uppträdde nu åter med en dylik festskrift,
hvar-till ritningen är bättre än versen. Vid den 1730 anställda festen
framträdde han äfven med en liknande.
Från denna sistnämnda jubelfest, firad i Juni månad, är den
märkligaste minnesskriften den, som under titel »Jubelskald» -utgafs
af Swen Geringius Jacobsson. Den är ett långt, ursprungligen
i Uppsala uppläst poem, ämnadt att skildra Augsburgiska
Trosbekännelsens framlämnande till kejsar Karl V, men slutande med
att omtala Uppsala möte och den jubelfest, Karl XI däröfver
lät anställa. —
Till det yttre stod visserligen den svenska kyrkan lugn och
säker; men på flera håll upprördes den, under förevarande period,
af stridigheter.
Wrangel, Frihetstidens Odlingshistoria. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
