Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bildade judafolkets öden kärnpunkten. Bibelns båda språk voro, jämte
latinet, språkvetenskapens förnämsta föremål. Sin naturåskådning
sökte man bygga på den mosaiska skapelsehistoriens grund. Och
filosofien blef blott en formell tankekonst i teologiens tjänst.
Det hade uppvuxit en protestantisk skolastik, som ur
Aristo-teles’ rustkammare, af Melanchton uppstädad, hämtade sina vapen.
Denna nya Aristotelism hade gått segrande ur striden mot den mera
frisinnade Ramismen. Denna »wår gamla wedertagna och länge
med nytta öfwade philosophia», såsom det hette i prästeståndets
skrift mot Cartesianismen 1686, härskade hos oss ännu under början
af frihetstiden, framför allt i lärobokslitteraturen. Och den ofvan
omtalade skolrektorn P. Raihe kunde ännu år 1744 anse det nödigt
att, på det de studerande måtte förstå »Theologorum Systemata &
Comprendia, som sakerna med Philosophiske termer proponera och
föreställa», utgifva en »Onthologia Theologiæ adplicata», i
Melanch-tonsk-Aristotelisk riktning, med den betecknande titeln »Regina
An-cillans eller en Tjänande Drottning».
En verkligt filosofisk riktning hade emellertid redan under
1600-talets senare hälft börjat intränga hos oss med Cartesianismen,
hvilken, utgående från tviflets och tänkandets faktum, slutat med att,
såsom »medfödda ideer», fastställa de högsta och allmännaste
begreppen. För sina Cartesianska åsikter hade Johan Bilberg och
hans lärjunge Er. Castovius blifvit förföljda i Uppsala. Men på
prästeståndets nyss nämnda anmälan gaf konungen den resolutionen,
att man, strängt betonande statsreligionens helgd, måtte medgifva
»philosophiens frije bruk och öfningh, sanningen med goda skähl
och experimenter at uthleeta och styrka sampt alla loflige
weten-skaper at föröka» — konungaord, som framkallat eftervärldens
beundrande bifall.
Efter några årtionden var Cartesianismen icke lägre ansedd
såsom kättersk. Bilberg själf blef biskop, och i Uppsala, Åbo och
Lund fördes hans åsikters talan af framstående män, sådana som
Wrangel, Frihetstidens Odlingshistoria. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
