Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man meddeladt bref från Laurentius Petri till Erik XIV. Äktheten
af detta bref, .hvari konungens sedeslöshet strängt bestraffas, är af
starka skäl betviflad. Man skulle därför kunna misstänka, att
Hallman häri på ett förtäckt sätt velat gifva en varning åt konung
Fredrik och hans hof. Brefvet sades i Acta vittna om Lutherskt
hjältemod; kanske det var just detta man saknade hos den
dåvarande ärkebiskopen. Säkert är, att brefvet spriddes under de föl-
jande åren i en mängd afskrifter tillsammans med andra polemiska
uppsatser.
I det 1736 af Hallman utgifna historiska planschverket »Polska
Kongars Saga och Skald» voro tydligen de i versform
meddelade politiska och moraliska lärdomarne hufvudsaken. —
En synnerligen intresserad antiquarius och historicus var
slutligen Nils Hufwedsson Dal. Han hade utbildat sig i Uppsala
un-der Erik Benzelii ledning, försvarade det af denne utgifna
»Chro-nicon S. Birgittæ» 1710, fick ett Stieglerskt stipendium, hvarpå han
gjorde en utländsk studieresa, och blef auskultant i
antikvitetsarkivet. Någon vidare befordran där fick han icke — möjligen
af det skäl, att han ansågs »pocula musis anteferre» — och synes
icke heller länge varit pagelärare, Hans nit och intresse framhålles
emellertid flerstädes i Benzeliska Brefvexlingen; men man fruktade,
att han »lärer blifva k. Antiqvitets Collegii gambla inventarium».
Dal utgaf 1719 om sin fädernestad Borås en bok, hvarest
den i staden och orten däromkring florerande handeln och slöjden
utförligt beskrifvas. År 1724 utsände han ett »Specimen» af ett
större arbete om de svenska antikvarierna, hvilket innehåller
biografier öfver Hadorph, El. Brenner samt några i Sverige anställde
isländare. Fortsättningen, som skulle afhandla Buræus, Stiernhielm
och Peringskiöld, och hvilken synes 1726 varit färdig, utkom
dock aldrig.
För öfrigt sysslade Dal mest med öfversättningar och
bearbetningar. Så utgaf han läroböcker i biblisk historia efter den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
