Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
välgörare Bengt Oxenstierna. Annars var Staude berömd för
sina stenstilar.
Emanuel Swedenborg hade tidigt uppträdt såsom latinsk poet
vid åtskilliga tillfällen i Lund. Utomlands utgaf han sedan
anonymt »Camena borea», i Ovidiansk stil, samt »Fabula de amore et
metamorphosi Uranies».
Märkligare latinska dikter utgäfvos vidare af J. Hermansson,
G. Vallerius och Joh. Vanæus. Den förstnämnde, liksom J.
Swe-delius m. fl., skall ytterligare omnämnas i kapitlet om festpoesien.
Vallerius utgaf 1724 sitt några år förut i Strengnäs hållna tal
öfver Augsburgiska bekännelsen. J. Vanæus, pastor i Orivesi,
framstod nu genom några religiösa dikter såsom Finlands förnämste
latinske skald 1).
Såsom professionelle diktare på Latiens tungomål uppträdde
den besynnerlige språk- och fornforskaren Magn. Rönnow-Doublar
samt fänriken Gusi. Liihou. Bådas kväden på nationella
högtidsdagar blefvo berömda. Rönnow, äfven känd såsom orientalist,
framstod särskildt såsom en fin lyriker; hans egentliga verksamhet
inföll under Karl XII:s dagar. Lithou, som nu fick ett erkännande
för sina fosterländska panegyriker i form af en pension af
ständerna, utgaf några moraliska Disticha 1732 med öfversättning på
svensk vers samt en första samling »poemata heroico-miscellanea»
1734 försedd med lyckönskningar, bland hvilka två svenska af J.
G. Hallman och Lithous musikaliske vän Ol. Lindsteen. Lithou
ansågs äga en synnerligen god språkteknik, men var kanske icke
fullt originell; i Swenska Nitet 1738 fick han uppbära klander för
imitation efter den berömde holländske poeten Barlæus. *)
*) Jfr om filologien i Finland J. A. Heikels framställning i h. V af det
förträffliga verket »Åbo universitets lärdomshistoria» (Helsingfors 1890 ff.),
hvars föregående afdelningar, om medicinen af L. V. Fagerlund och R.
Tigerstedt, juridiken af A. Liljenstrand och historien af M. G. Schybergsson,
äfven ofvan begagnats; liksom E. G. Elmgrens Öfversigt af Finlands litteratur
ifrån Sr 1542 till 1770 (ibid. 1861).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
