Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Företal till Gud» har tydligen utöfvat mäktigt inflytande på honom,
hvilket visar sig i flera hexametriska stycken, såsom i öfverskriften
»Om Gud». Af Runii stil, både den allvarliga och den burleska,
hade han också tagit djupt intryck. Liksom Runius använde Frese
i tillfällighetsdikten ofta visformen, äfven melodien »Aimable
vainc-queur»; stenstilen, som han någon gång försökte, hade han väl
också lärt af den samme. Äfven i ämnena för betraktelserna vid
brudstolen eller grafven spårar man likheter, såsom »Det oskyldiga
kiönets seger» eller »Solens wärkan i Maii månad», en bland Freses
bättre bröllopsdikter. Alldeles i Runii stil är kvädet öfver assessor
Brenner, hvilken kallas en »salig novitet af Guds antiquiteter».
Frese roade sig äfven med ordlekar på föremålens namn, dock
mindre i sina senare kväden. Liksom tidens fleste rimmare föll
också han, under sökande efter antiteser eller »höga» uttryck, ned i
onatur och affektation, blef svulstig och »omåttlig», såsom 01. Celsius
d. y. i sitt Tal anmärkte. Sahlstedt, som i sin bok »Om Tankar»
etc. anför flera tvungna och »utkramade* tankar, berömmer dock
Frese i allmänhet för »rätthet och alfvarsamhet»; och på det hela är
Freses stil lugn och jämnflytande.
Såsom en förtjänst i Freses tillfallighetsdiktning kan anföras,
att han nästan alldeles undvek den mytologiska apparaten och icke
heller ofta begagnade allegorier eller personifikationer. Att detta
härledde sig från en fullt afsiktlig opposition mot den förut
härskande riktningen, framgår af en »Satyrique», en bland de få skrifter
i skämtsam ton, han lämnat åt eftervärlden. Han hånar där,
liksom Triewald, den bombastiske poeten, som, när det gäller
att »wid alla Giästebod och Graf-öhl laget» glädja, »wäjer magra
Namn, men tar wid dryga ord», som anropar Mars och Saturnus
eller Balder och Tor eller också leder »Dygder fram i diktan af
Hiältinnor».
Frese hade vidare, såsom ofvan antydts, ett eget sätt att
af-sluta sina tillfällighetsdikter, vare sig de voro skrifna till kungliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
