Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kallaste winter stå granar och tallar
Gröna som gräs.
Ack! hur’ Guds Barn uti salighets Hallar Lära bekläs.
Ytterligare må två griftkväden af Hallman anföras, båda från
1734. Det ena, »De bästa Dödstanckar» öfver Hcdw. Ch.
Nybom-Carlbom, hvari den himmelske brudgummens samtal med bruden
skildras på ett nästan mystiskt sätt, är både till form och innehålL
riktigt vackert. Det andra, »Hieltars grönskande Lager» öfver Anna
Chr. Båt-Banér, den sista medlemmen af Båt-ätten, är Hallmans
största grafskrift, storartadt anlagd såsom ett patriotiskt-genealogiskt
epos efter den tidens smak, försedt med stamtaila och anmärkningar.
Från sin Rudbeckianska storslagenhet sjunker emellertid förf. här
esomoftast ned i platthet.
Den lediga och omväxlande versbildning, som i allmänhet så,
fördelaktigt utmärker Hallmans diktning, återfinner man icke minst
i bröllopskvädena. Icke sällan anslår han äfven här den
»yfver-borna» tonen, såsom i »Hiältinnors Seger öfver Hiältar i Hedit
Manheim utur gammal Swiarikes Odall», en för öfrigt tämligen illa
planlagd dikt vid D. Liljenbergs bröllop 1722; äfvensom i den
vackra dikten till L. Stierner 1735 om fru Trohet, en »högboren
himla-princessa», som hälst »bygde sitt slott på de Hällar, som
blomprydda stå på the Scandiska näs».
Kulturhistoriskt värdefullt är kvädet vid J. Strangs och Maria
Cederbergs bröllop 1724, som handlar om »Forna Tiders Gifto-sed
i Swiarike». Här skildras huru det gick till under påfviska tiden,,
då brudmässan sjöngs på latin: »På Olof Petris bröllopsdag den
seden tog sitt slut, Som henne lätt mot Påfwens lag på Swenska
siunga ut*. Efter vigseln höllos, sjunger Hallman vidare, skålar
och lektes lekar såsom »Att tämja stutar, stå i så och lägga bock
i salt, Till tingz at rida, nappa stek, sko blacke, torcka malt», och
så följdes brudparet till sofgemaket under den gamla visan: »Sätt
liuset i Chronan, tag Bruden i hand» etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
