Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
visor) samt åtskilliga moraliserande bibelställen. Anledning till
upp-byggliga visor hämtades, i Swedbergs anda, ofta från olyckor, krig,
sjukdomar, eldsvådor eller »järtecken». Denna metod var uråldrig.
Från reformationstiden äro särskildt flera sådana visor bekanta. De
vandrade vanligen till oss öfver Tyskland, liksom en mängd visor
af andra slag. En afläggare af dessa järteckensvisor sjöngs ännu
länge hos oss. Ett tryck från 1726 föreligger med titel »En
Märck-wärdig, Stor, Högtförunderlig och Sällsynt Fisk, hwilken med stor
möda wid Staden Genff är fångad hafwandes ett
Menniskio-An-sichte och på hufwudet en krona med trenne dubbla Kors, wid
sidan ett barhuggande Swärd . . . Then säkre och Gudlöse werlden
til warnagel och minningsmärke från Tyskan öfversatt». Andra
och tredje sidorna afbildas här såsom prof på tidens folklitteratur.
I den niostrofiga visan beskrifves den människoliknande fiskens
utseende och huru han varnande »talte til folket» att »kiärleken är
platt förswunnen» och »trohet har flychtat unnan», hvarföre man
hade att vänta vapengny och pestilens. — Dylika visor som denna
hafva äfven i våra dagar blifvit omtryckta.
Visor om brott och afrättningar voro mycket omtyckta. De
hade vanligen det direkta talets form. Man sjöng såväl om Carl (I)
Stuart som om den i Hörby 1723 afrättade Jacob Meier och om
barnamörderskan Brita Sundman o. s. v. — Bland visor af eller om
blinda och fångar träffar man verklig folkdiktning. Några rimmare
bland det lägre folket omtalas, fastän med lärdomshögfärdens förakt,
i Pratenii, Lönbohms samt A. Nicanders ofvan nämnda afhandlingar;
sådana voro Pär Rimmare i Skåne och den s. k. Sot-Matts i
Uppsala. Om de författat några mera spridda visor, är osäkert.
Tryggt kan man antaga, att en mängd af de nu, liksom under
föregående och efterföljande perioder, anonymt utgifna visorna,
tillhör landets bekanta skalder. De flesta af folkets visor hafva en
prägel af mer eller mindre genomförd »konstdiktning». Författarne
till. en stor del af dem kunna dock sannolikt aldrig uppdagas. Om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
