Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hopetals uti wårt ädla, rena och rijka Swenska Språåk infall giorclt,
och icke mindre fritt än onödigt til stor myckenhet tätt och ofta
med mångas missnöije mera missbrukas än brukas*. Redan
censorn erkände, att öfversättaren af verket, »som intet mindre är
ro-samt, än nyttigt», »en berömmelig flijt med versionen anlagt».
Eh-renadlers språk är också icke blott alldeles ovanligt rent, utan äfven
synnerligen ledigt och klangfullt.
Det var efter denna berömda förebild som Jacob Mörk och
Anders Törngren ett par årtionden senare skrefvo »Adalriks och
Giöthildas äfwentyr». Detta märkliga arbete anses för »Sveriges
äldsta originalroman». Det bör kanske snarare heta: »vår första
längre och såsom roman utbildade originalberättelse, som kom att
befordras till trycket». I handskrift finnas nämligen flera äldre,
romantiska berättelser dels endast planlagda, dels fullbordade. Redan
under vistelsen i Lifland på 1660-talet författade Urban Hiärne »En
kort Berättelse och Memorial om Herden Celadons och den ädle
Herdinnans Stratonice kärlek», hvilken, oaktadt blott påbörjad, äger
synnerligt intresse såsom vår första nyckelroman med historisk
bakgrund; det synes varit sina egna händelser Hiärne här romantiskt
tecknade. Christopher Leyoncrona hade utkastat en herderoman om
Melitte och Callion, hvaraf blott några sidor återstå; kanske var
det en bearbetning efter utländskt mönster. En liten herdenovell
på prosa var den ofvan omtalade, i skillinglitteraturen gängse
historien om »Selecond och Nasti». Eichhorn omtalar i sin uppsats
om frihetstidens prosalitteratur en berättelse af O. J. Broman, från
början af 1700-talet: »Stilpho Thorgilssons historia». De bekanta
»Kiärleks Händelser emellan Herr Eric Gustafsson Stenbock och
Fröken Malin Swantesdotter Sture till Hörningsholm åhr 1573», hvilka
efter muntlig och skriftlig tradition antecknats af den 1712 aflidna
Beata Stenbock, spriddes nu i afskrifter; den korta berättelsen är
dock föga romantisk. Kanske var den längre fram under
århundradet tryckta skriften om Gustaf Adolfs och Ebba Brahes »kär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
