Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På Öfvergången till den nya tiden stodo också de forne
med-lemmarne af »das teutschiibende Gesellschaft» i Hamburg, med
hvilket flera svenskar stått i förbindelse, såsom ofvan på tal om
Trie-wald berättats. En tysk f. d. medlem af detta sällskap, Benjamin
Lehmann, uppträdde 1723 i Sverige, då han skref en nyårslyckönskan
till Fredrik I. Störst betydelse för vår litteratur hade dock Brockes
och Richey. Man märker ”detta på vår tidskriftslitteratur och på
vår tillfällighetspoesi — framför allt i de tonsatta och dramatiska
kvädena — samt också i viss mån på vår andliga diktning. Denna
riktade sig dock företrädesvis genom lån från de äldre tyska
dik-tarne samt från Brockes’ samtida B. Schmolck. Också var på det
religiösa området förbindelsen med Tyskland nu, såsom förut och
efteråt, synnerligen liflig.
Äfven från Frankrike, England och Danmark riktades någon
gång vår uppbyggelselitteratur, från det senare särskildt
uppbyggelse-poesien. Men från Frankrike, som nu blef den moderna kulturens
land, kommo öfver hufvud de världsligt vittra impulserna. Dess
äldre, för-klassiska poesi, liksom den senare preciösa, var och blef
alltjämt hos oss bekant. Ännu läste man kanske någon gång
Ron-sards och hans samtidas dikter. Salluste Du Bartas’ versifierade
skapelsehistoria var under 1600 talet öfverallt spridd och öfversattes
eller bearbetades på de flesta kulturlands språk, på svenska, såsom
kändt är, af Spegel. Ännu J. Thun yttrar i inledningen till sina
Parentalia öfver Karl XII, att »en Orpheus, Bartas, Heyns, som woro
Skalder snälle, De borde denna stund här stå uti mitt ställe*.
Liknande uttryck återfinner man äfven hos andra. Bland de franska
skalderna under 1600-talets förra del voro H6tel de Rambouillets
koryféer nu mycket lästa och äfven öfversatta hos oss; så den
spirituelle Voiture och äfven den religiöse författaren d’Andilly. En af
den senares sonetter blef försvenskad både af Triewald och A.
Nicander; från hans version öfversattes Josephi historia af Marg.
Gyllenstierna-Bonde, och han blef alltjämt under 1700-talet hos oss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
