Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Kass, kass, det var då en kältring den måns,
försöker han inte att sno sig in i ostahäcken! Vänta bara
ditt snåla troll!” och med ödman, lyftad till, största hugg,
vaggade hon, så fort hennes runda gestalt tillät, ut till
ostburen, hvarifrån katten oskadad svingade sig upp på
den utbyggda hvälfda bakugnen, derifrån han med den
lugnaste min betraktade mor Per Svens, under det han slickade
sin tass. Moran hotade med postillan och katten blinkade
så försmädligt, att hon ej såg någon annan utväg, att draga
sig bort med bibehållen krigsära, än att vända honom ryggen.
”Se der, äro nu inte åter kalkonhanen och hans pjåk
till höna, komna i ”haven” (trädgården!) Far, kom då
och hjelp mig att fa dem ut!”
Far kom ej alltför fort, men kom ändå för att hjelpa
mor få ut kalkonerna ur trädgården, något som ej var så
lätt, då det objudna herrskapet envisades att ej vilja se
grinden. Nämndemannen pustade och moran ej mindre.
”Hvar äro då alla töserna och pågarna?” (flickorna och
gossarne) frågade far, som grep kalkonhönan i nacken och
praktiserade henne ut genom grinden efter sin make,
hvil-ken, röd i liufvudet af vrede eller förlägenhet, mottog henne
med ett högt bullrande. — ”Ja, skallra du dej bara in
på gården, eller skall jag skallra dej!” hotadé moran och
satte ”kluten” (hufvudbonad) tillrätta på sitt hufvud, ty
den hade glidit bakut under hennes fejd mot katten och
kalkonerna.
”Far, rätta ut hälen (snibben) på ryggen. — Töser,
pågar och hela sällskapet ränna enkeleken nere i myran;
nu komma de hemåt, kan du väl höra: di via och skrika
så en kan höra dom mila väj.”
”Ja, nu må du väl säj, mor, men våra egna töser ära
ju mä, och då hålla drängar och pigor sig ändå i skick;
leka må de gerna; i morgon är det Måndag och klockan
två i ottan börjar vi hösta rågen. Har du låtit grafva upp
pantofflor (potatis) i dag, så vi ha till davre (andra
frukosten) i morgon? Du får inte ha nå’n piga eller nå’n
af våra töser heller hemma under hösten, ty grödan står
välsignad grann; kornet är snart moget och du vet, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
