Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN FÖRHEXADE.
Grödan var inbergad, linet låg utbredt till rötning
och fåren sprungo nyklippta omkring på de afmejade
fälten och afbetade den uppspirade afraden; mor Tör
Matts var den första, som hade sitt kardegille den hösten.
Aderton fruntimmer af olika åldrar sutto i en vid
krets kring de stora ullkorgarna och kardor och tungor
gingo i brådskande fart.
”De går dåligt med sjongen (sången) i dag, töser, kan
ingen någon vacker visa ¿era?” sade mor i huset.
”Kan du ej sjunga en, Elna?”
Dottern såg upp med en mörk blick; ”jag har tavad
(tappat)1 rösten, mor, och gittar knappt höra andra gala
om lycka, som inte finnes här i ver Iden. — I visorna får
prinsessorna deras hjertans kär, om också trollen ska hjelpa
dem tee’t; men i verkligheten går de annorledes till!”
”Tyst Elna, flera än du ha råkat ut för mörka
konster, var du glad, att du slapp undan mens tid var. Har
nå’n hört hur det är med Johanna på Svältehammar ?”
frågade mor Tor Matts.
”Ja, men inte för det jag vill komma ute’t, men jag
var der i går och fick mej ett krus mälk och då sade
deras gr ebba, (minsta tjenstflicka) att Olof skulle flytta till
Michelidag, han hade sjelf sagt sej opp, för Kersti, äldsta
dottren, hade sagt te’en, att han hade en snog atunga,
(tungan af en snok) som han hade haft i munnen och kysst
Johanna en qväll då de drogo ihop ruen,” upplyste en
soldathustru.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
