- Project Runeberg -  För fyrtio år sedan. Taflor ur skånska folklifvet af Ave /
59

(1870) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

loppsdagarna, så man kunnat höra dem utanför porten,
men de röra ihop frågor och svar, så jag ryser för
hus-förhörsdagen. Skall pastor Bråström hålla det, eller
kommer prosten?”

”Det blir Bråström.”

”Jaså; god natt med dig mutter lilla! — Det var
sannt, Elna Torsdotter lär skola gifta sig med den der
liemske friaren från Häcklefjäll; han skall komma till
hus-fö^höret, ty der skall bli rusthållsmöte sedan husförhöret
blir slut, och då skall han svara för Tor, som ligger sjuk.
Far vill ej gå dit, ty han har fattat afsky för den
stor-skräflande enklingen, hvars vilda drag, vanställda af det
ohyggliga ärret, inge föga förtroende och hans rykte är
lika mörkt som Vifve Torkelsson sjelf.”

”Det gläder mig, att ej din fax bevistar mötet. — Så
när hade jag glömt säga dig en nyhet Ebba; Baron Dubbs,
du vet, på Bergagård ha fått fremmande.1

”Baron Dubbs! Huru i allverlden skola de kunna

— —” ”Föda honom, menar du. Ja, sorgligt är det, ty
Dubben är en så rar man och friherrinnan likaså, men
gubben har aldrig förstått landtbruk, och fattiga voro de,
då de kommo från Stockholm, och inte äro de det ringaste
i slägt med några af våra rika adelsfamiljer, så någon
hjelp hafva de ej utom af — — din far

”Mamma lilla, tala ej der om! Jag tycker det måste
vara rysligt, att nödgas emottaga hjelp på detta sätt,
ehuru far, Gudskelof, aldrig ger honom något på ett
stötande sätt, utan sänder både utsäde och annat till
Berga-gården. då han vet att baronen är borta — och Sigrid,
henne kunde jag kramma om hon tålte röras vid. af pur
förtjusning, då hon, som en nåd, utber sig att få förse
friherrinnans skafferi. Sist de voro på besök hos oss, gick
hon bort till Sigrid, som i sällskap med lilla fröken
Gunilla var ifärd att packa päron och andra frukter i en
korg åt henne. Barnet yttrade då äfven sin önskan, att
fa något af det hvita hvetebrödet med i korgen. Sigrid
såg tvekande på friherrinnan, som då, med ögonen fulla
af tårar, sade: Jag beviljar Sigrid denna nåd — flicka,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:24:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wefyrtio/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free